Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Svårt att få tillbaka pengar vid misslyckat Kickstarter-projekt

Logotyp för PC för alla PC för alla 2018-11-12 Anders Wollner
Crowdfunding Kickstarter, Indiegogo och Gofundme © Tillhandahålls av IDG International Data Group AB Crowdfunding Kickstarter, Indiegogo och Gofundme

Via sajter som Kickstarter, Indiegogo och Gofundme kan företag samla in miljontals kronor till spännande projekt. Men det är inte alltid utfallet blir lyckosamt – och om projektet misslyckas finns risken att du förlorar pengarna.

Gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding som det är mer känt under, definieras enligt Wikipedia som: ett sätt att finansiera ett projekt genom att samla in pengar från ett stort antal människor, som var och en bidrar med en liten summa pengar, oftast via internet.

Det finns flera olika sajter för detta – och bland de allra största hittar vi Kickstarter, Indiegogo, Patreon och Gofundme. Sajterna har lite olika fokus; exempelvis satsar Indiegogo mycket på insamlingar till icke-vinstdrivande organisationer, och via Patreon går det att starta en månadsprenumeration – exempelvis för att stötta en podcast.

Drog in miljonbelopp – och gick i konkurs

Bland de mest lyckade projekten som sett dagens ljus via gräsrotsfinansiering har vi klockan Pebble Time (samlade in över 20 miljoner dollar, motsvarande cirka 180 miljoner kronor), kortspelet Exploding Kittens (samlade in närmare nio miljoner dollar, motsvarande 80 miljoner kronor) och virtual reality-headsetet Oculus Rift (samlade in närmare 2,5 miljoner dollar, motsvarande cirka 23 miljoner kronor).

Nämnda Pebble Time och Oculus Rift har visserligen nått relativt stora framgångar – i det sistnämnda fallet köpte som bekant Facebook upp företaget för miljardbelopp – men exemplen på det motsatta är många. En framgångsrik kampanj kan till och med leda till att företaget i fråga går under.

Ett sådant fall är kampanjen för den supertunna klockan CST-01, som under kort tid lyckades samla in 1 miljon dollar, motsvarande nio miljoner kronor, via Kickstarter. Produktionen av klockorna visade sig dock vara svårare än vad skaparna hade kunnat tro – och nästan två år efter att kampanjen hade gått i mål var pengarna slut. I samband med det tvingades man försätta bolaget i konkurs och erkänna att det aldrig skulle bli någon CST-01.

Som PC för Alla skrev förra veckan är reglerna kring hur du ska reklamera inte glasklara. Konsumentköplagen bör gälla, men eftersom det saknas tidigare ARN- och domstolsfall är det inte helt säkert. 

Svårt att få tillbaka pengarna

Men vad händer egentligen om företaget bakom kampanjen inte längre finns kvar? Ser vi tillbaka på historien är CST-01 inte något unikt fall. Tvärtom finns det mängder med exempel på kampanjer som har lyckats dra in pengar, men där företaget bakom har tagit sig vatten över huvudet och i slutändan fått inse att pengarna inte kommer räcka till. 

Just en sådan kampanj var läsaren Mattias Carneheim med om att stötta. Närmare bestämt handlade det om Superscreen – en enhet som skulle kunna spegla mobilskärmen till en skärm på 10,2 tum, så att du skulle kunna få upp allt i ett betydligt större format. Kampanjen drog in över 2,5 miljoner dollar, motsvarande drygt 22 miljoner kronor. I oktober i år tvingades dock företaget stänga igen, och samtidigt erkänna att man varken skulle kunna färdigställa produkten eller betala tillbaka pengarna.

Spela upp video igen

– Jag tyckte att det var ett bra komplement till telefonen för min dotter. Som tur var så var gick jag in med "bara" 99 dollar, säger Mattias Carneheim till PC för Alla.

Enligt Konsumentverket kan det bli problematiskt att få tillbaka pengarna om företaget inte klarar av att leverera. 

– När konsumentköplagen gäller kan man ha rätt att vända sig till tillverkare, men någon sådan finns ju inte i detta fallet. Då ser jag ingen annan möjlighet än att rikta sina krav gentemot konkursboet genom förvaltaren (om konkursboet finns kvar). Om konsumenten betalt med kreditkort kan det finnas en möjlighet att rikta sig mot kreditgivaren, men då blir det en prövning om konsumentlagstiftning kan tillämpas i det enskilda fallet, säger Gustav Sandgren, verksamhetschef på Konsumentverket. 

I fallet med Superscreen är det extra problematiskt med tanke på att det rör sig om ett amerikanskt bolag.

– Om det rör sig om ett företag inom EU finns det troligen en konkursförvaltare utsedd på samma sätt som i Sverige. Om företaget hör hemma utanför EU har vi ingen detaljkunskap om hur konkursförfarandet går till i de enskilda länderna. 

Regelverk på gång

Lyckligtvis börjar det så smått att hända saker i lagstifningen. Sedan i våras ligger ett lagförslag på bordet, och som nu är ute på remiss. Bland punkterna där finns ett tillägg för strikt provisionsförbud, det vill säga att företag kan nekas ta emot pengar från tredje part. Här finns också ökade krav på bolagen bakom kampanjerna. De ska bland annat tvingas ha tillstånd hos Finansispektionen, och kunna visa upp hur verksamheten är tänkt att drivas.

– Även om aktörerna på marknaden gör rätt för sig i dag är det inte säkert att kommande bolag kommer göra det. Därför är det viktigt att hela marknaden omfattas av en lagstiftning som kan skydda konsumenten och skapa en rättvis konkurrenssituation, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket, till tidningen Finansliv.

  Har du liknande historier att berätta eller undrar du över dina rättigheter som konsument? Hör av dig till oss på konsumentakuten@idg.se!

Annonsval
Annonsval

Mer från PC för alla

image beaconimage beaconimage beacon