När du använder den här tjänsten och relaterat innehåll godkänner du användningen av cookies för analyser, anpassat innehåll och annonser.
Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Hälsa & träning

Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens

Logotyp för Kurera Kurera 2017-02-17 Webbredaktör
Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens: treårig flicka håller sin pappa i handen över övergångsställe © Kurera Tidskrift AB treårig flicka håller sin pappa i handen över övergångsställe

Allt fler förskolebarn i Uppsala bär på ESBL-bildande tarmbakterier. Andelen bärare har ökat kraftigt mellan 2010 och 2016.

Resultaten presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet, rapporterar Läkartidningen.

Avföringsprover från 313 friska förskolebarn i Uppsala undersöktes 2010 för att kontrollera förekomsten av vanliga typer av antibiotikaresistens. Studien visade att 2,9 procent av barnen bar på ESBL-producerande tarmbakterier. När studien sedan upprepades 2016 noterades en kraftig ökning av förekomsten av dessa bakterier. Av de 334 undersökta avföringsproverna innehöll 20 procent ESBL-producerande tarmbakterier.

►  Läs också: Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”

Barnläkaren: ”20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt”

Johan Kaarme är barnläkare och doktorand vid Uppsala universitet och författare till avhandlingen ”A world inside. Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission, som han disputerar med i dag fredag. Han förklarar.

– Man vet om att ESBL är något som ökar. Det är den vanligaste anmälningspliktiga resistensen i Sverige, tre gånger så vanlig som MRSA. Vi hade förväntat oss en ökning, och 2,9 procent, som det låg på 2010, placerar oss lågt internationellt sett. Men 20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt, säger han till Läkartidningen.

Antibiotikaanvändning och resor ökar risken att bli bärare

Han berättar att studien är gjord med avidentifierade prover och att man därför inte vet någonting om riskfaktorerna. Men…

– Tittar man på forskningen kring vad som ökar risken för att bli koloniserad av ESBL så är det antibiotikaanvändning, där vi vet att användandet inom såväl humanmedicinen som djurhållningen ligger ganska lågt i Sverige, och miljö som spelar en stor roll, säger han.

Han berättar också att en av de absolut största faktorerna, som man kan spekulera i om den har någon form av betydelse, är resande.

– Våra resvanor gör att vi plockar hem detta.

Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Inte farligt förrän de resistenta stammarna ger infektioner

Själva bärandeskapet behöver i sig inte vara farligt, säger Johan Kaarme och berättar även att en stor mängd människor – exempelvis i Asien – redan är bärare av antibiotikaresistens. Problemen uppstår först när de resistenta stammarna eventuellt ger upphov till infektioner. Men kunskapen om läget är ändå av stor betydelse för vården, menar han.

– Sverige har alltid haft en låg förekomst av antibiotikaresistens. Om de här fynden som vi hittat är generaliserbara, vilket vi tror, riskerar vi att behöva se på förekomsten av antibiotikaresistens i Sverige på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare, säger han.

Kan leda till ökning av infektioner orsakade av resistens

Om var femte friskt barn bär på resistenta stammar kan man ana att det under de närmaste åren blir betydligt fler infektioner orsakade av resistens, berättar han och fortsätter:

– Det är jätteviktigt att få informationen innan man börjar se det i vården.

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Nu kan sjukvården vara mer på tårna

Han menar att resultaten från studien är jätteviktiga att ta tillvara.

– Den största vinsten är egentligen att vi blivit uppmärksamma på något som vi förmodligen behöver titta mer på, och att sjukvården kan vara mer på tårna: Fundera på att ta odlingar tidigare och ha riktlinjer man direkt kan ta till om man hittar resistenta stammar bland patienter med infektioner.

”En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan”

Resultaten tyder också på ESBL-bakterierna verkar spridas mellan förskolebarnen inom de enskilda förskolorna. Man har tittat på är om det är en klonal spridning – det vill säga om det är samma typ av bakterier med resistens som sprids på förskolorna.

– Det vi har sett är att barn på samma förskola ser ut att dela samma typ av resistenta stammar och det är kopplat till varje enskild förskola. En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan, berättar Johan Kaarme.

► Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv

Glädjande att ingen ESBL-carba hittades

Trots en kraftig ökning av ESBL sågs däremot ingen förekomst av ESBL-carba bland förskolebarnen i de två studierna. I den första studien från 2010 undersöktes även förekomsten av VRE, men inte heller det hittades, vilket enligt Johan Kaarme ska ses som positivt.

– ESBL-carba, där resistensen är ännu mer uttalad, är fortfarande väldigt ovanligt i Sverige och glädjande nog hittade vi inget sådant. Vi kunde inte heller, även om det är data från 2010, hitta någon VRE i barngruppen. Det är väldigt skönt.

Uppföljande studier

Nu skulle Johan Kaarme vilja se om man då kan koppla fynden till olika typer av riskfaktorer såsom resande, antibiotikaresistens, sjuklighet i övrigt som skulle kunna förklara ökningen. Då skulle studien utformas lite annorlunda, berättar han.

– Dels skulle man vilja göra det i en annan setting, med förskolebarn i en annan stad i Sverige, och kanske även i en vuxen befolkning.

Läs också: WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?

Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annonsval
Annonsval

Mer från Kurera

image beaconimage beaconimage beacon