Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Här har Scania sin rullande historia

Logotyp för NyTeknik NyTeknik 5 dagar sedan Niklas Dahlin
  © Jörgen Appelgren

Scania blev en jätte på lastbilar, men har sitt ursprung i järnvägsvagnar, cyklar, flygplansmotorer och personbilar. Teknikhistoria har gjort ett besök på företagets museum i Södertälje, där de renoverade klenoderna från förr står på rad.

Hos Scania i Södertälje tar man vara på traditionen. Till och med museet har 45 år på nacken. Fast egentligen startade det ännu tidigare när en entusiast 1959 började ta vara på gamla fordon, vilket så småningom ledde till att museet kunde öppna för allmänheten 1973.

Dagens Scania har rötterna i två företaget: Vagnsfabriks-Aktiebolaget, ”Vabis”, i Södertälje samt Scania i Malmö. Vabis grundades av Surahammars Bruks AB 1891 för att tillverka järnvägsvagnar. I Surahammar gjorde man redan hjul till både passagerar- och godsvagnar. Under den hetsigaste järnvägsutbyggnaden var det en lönsam affär. Men till slut började marknaden mättas.

– De visste att järnvägsnätet var nästan helt utbyggt och att efterfrågan skulle minska, berättar Robert Bengtsson, fordonsansvarig.

Vabis första åkvagn lanserad 1897

Vabis skickade därför ingenjören Gustaf Erikson på Europaturné för att samla information om en ny, oprövad fordonskategori – automobiler. Han kom tillbaka till Södertälje och konstruerade sin första ”åkvagn” 1897.

Den skulle klara en slinga på två mil och provkördes med disponenten på Surahammars bruk, som var mest imponerad av röken från fotogenmotorn. Det var kanske ursäktligt att det var svårt att se fördelarna med automobilen framför häst och vagn. Den svenska urbilen skrotades 1899, men museet har en replika.

Läs mer: Här föds en ny industri

Den andra halvan av företaget, Scania, uppstod år 1900 som en cykeltillverkare i Malmö. Man tillverkade motorcyklar, en finns utställd på museet, och 1901 byggde Scania en personbil.

1902 tillverkade både Scania och Vabis sina första lastbilar, och därefter följde företagens utveckling i stort sett varandra. Skalan var dock liten. 1908 började Scania tillverka egna motorer efter att ha sålt 70 fordon.

Och Vabis tillverkade bara fem lastbilar och sju bilar under 1909. Scanias vd närmade sig Vabis-ledningen i Södertälje, och 1911 slogs de båda företagen ihop. Logotypen blev en stiliserad framkrans från en cykel tillsammans med Gripen, Malmös stadsvapen, och med texten ”Scania-Vabis”.

Scania-Vabis sista personbil rullade ut 1929

Robert Bengtsson som visar oss runt bland fordonen berättar att det bara är en bråkdel av de enorma samlingarna som finns i den så kallade Marcus Wallenberg-hallen på Scaniaområdet i Södertälje. De militära fordonen, som Stormartillerivagn m/43 och Terrängbil m/42 SKP, finns till exempel på museet Arsenalen i Strängnäs. Mycket står i lager. En del används vid uppvisningar, och en del körs på veteranrallyn.

Efter sammanslagningen gick produktionen gick allt mer över till lastbilar. 1929 producerades företagets sista personbilar, av överblivna delar. De gick som direktionsbilar.

På museet finns också föremål från ett spännande stickspår. I juli 1914 kraschade piloten Lothar Wieland ett tyskt Albatros B.II-flygplan på Gärdet i Stockholm. När kriget bröt ut köptes vrakresterna, och ett 40-tal kopior tillverkades av fyra svenska företag.

Scania-Vabis tillverkade en kopia av motorn, en rak sexylindrig konstruktion på 120 hästkrafter, på licens från Mercedes. Ett exemplar finns på museet.

Gengaslastbil finns i samlingen

I Scanias samlingar är inte mycket nytt under solen när det gäller fordonsteknik och trender.

Till exempel är etanolmotorn representerad av en V8 för rälsbussar och båtar från 1916, som på grund av bränslebrist under första världskriget konstruerades för att gå på sprit.

En annan motor från 1932 är ”multifuel”. Den komplicerade konstruktionen med två insprutningssystem startar på bensin, men slår sedan om till fotogen, råolja eller diesel. Efter körning körs den igen på bensin för att rensa systemet. Den tillverkades på licens från den svenske konstruktören Jonas Hesselman.

Läs mer: Volvo och Scania rullar ut gaslastbilar – miljövinster väntar men få tankstationer

Det finns också en gasdriven bil i utställningen – en gengasutrustad lastbil från 1941 med ett aggregat från tillverkaren Imbert. Motorsvag och med risk för koloxidförgiftning, både kronisk och akut, men nödvändig under krigstidens bränslebrist.

I samma hus som museet finns utrymmen för evenemang och mottagningar. Och där står de senaste V8-modellerna uppställda: upp till 730 hästkrafter, bränsleekonomiska, turbomatade och som klarar hårda utsläppskrav. Det är en lång väg från en rykande hästkärra med fotogenmotor.

Annonsval
Annonsval

Mer från NyTeknik

image beaconimage beaconimage beacon