När du använder den här tjänsten och relaterat innehåll godkänner du användningen av cookies för analyser, anpassat innehåll och annonser.
Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Irans presidentval: Ekonomin i fokus

Logotyp för TT NyhetsbyrånTT Nyhetsbyrån 2017-05-19
Irans presidentval: Ekonomin i fokus. © Foto: TT Irans presidentval: Ekonomin i fokus.

Ekonomin är i fokus i Irans presidentval. Sanktionerna lättade efter kärnenergiavtalet 2015. Men stora grupper har ändå inte fått bättre villkor. Frågan är hur mycket det missgynnar president Hassan Rohani som utmanas av Ebrahim Raisi.

Rohani vill öppna upp mot omvärlden, reformera statliga företag och locka utländska investeringar. Han fick i presidentvalet 2013 väljarnas mandat att ingå kärnavtalet med USA, Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Han lovade standardlyft för befolkningen med avskaffade handelssanktioner. Men så har det inte blivit sedan avtalet trädde i kraft den 1 januari 2016.

Hans motståndare Raisi är en konservativ präst som basar över landets största religiösa stiftelse. Han står nära Irans högste andlige ledare Ali Khamenei - vars rang är över presidenten - och spekuleras en dag bli dennes efterträdare. I valrörelsen har Raisi lovat folket guld och gröna skogar: miljontals nya jobb, höjda löner och bidrag till fattiga. Hur det ska finansieras har Raisi varit vag om.

I fredagens val har över 54 miljoner rösträtt. På grund av "tillströmningen av väljare" förlängdes vallokalerna öppettid först två timmar och sedan två timmar till klockan 20.30 svensk tid. Valresultatet väntas under lördagen.

Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, beskriver valet så här:

- Dels är det som en folkomröstning huruvida det är värt för Iran att fortsätta stöda kärnenergiuppgörelsen i dess nuvarande form.

- Dels har det genom Rohanis utspel i valkampanjen blivit ett val där frågan om Revolutionsgardets roll sätts i fokus. Han har sagt att de inte ska blanda sig i inrikespolitiken. Och det är en anspelning på vad som hände 2009 när Ahmadinejad blev omvald som president, säger hon till TT.

Mahmoud Ahmadinejad var president 2005-2013. Anklagelser om valfusk i valet 2009 ledde till de mest omfattande och våldsamma protesterna i Iran sedan revolutionen 1979.

Elittrupperna i Revolutionsgardet, en halvmilitär styrka med stora affärsintressen, spelade en blodig roll vid oroligheterna 2009.

Internationella valutafonden (IMF) spår 6,6 procent tillväxt i år, men bara hälften 2018, och noterar att Iran fått en miljon fler fattiga under det senaste budgetåret.

- Sedan valet 2013 har inflationen bekämpats, sanktionerna lättat och oljeproduktionen kunnat öka, men det har inte lett till att ekonomiska förbättringar sipprat ner till vanliga människor, säger Bitte Hammargren.

Därtill är ungdomsarbetslösheten förskräckande hög, påpekar hon:

- Som regel har Rohani storstadsborna, kvinnorna och de som vill ha öppningar till omvärlden. Men kan han mobilisera de unga arbetslösa?

Annonsval
Annonsval

MICROSOFT STORE

image beaconimage beaconimage beacon