Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Forskare: "Höj oljepriset så går flyget på biobränsle om fem år"

Logotyp för NyTeknik NyTeknik 2018-09-14 Simon Campanello
© Sören Håkanlind, Johan Bodell

I dag är det tekniskt möjligt att tillverka biodrivmedel som bensin eller flygbränsle, men än så länge är priset för högt för att produktionen ska ta fart – samtidigt som oljan är för billig. Det skriver en grupp Chalmersforskare i en studie som har publicerats i tidskriften Nature Energy.

Men med politiska påtryckningar kan vi ha flygplan som flyger på förnybart biobränsle inom fem år. Det menar Jens Nielsen som är medförfattare till rapporten och professor i systembiologi på Chalmers.

– Om vi börjar satsa nu kan det implementeras inom fem år. Det har jag över huvud taget inga tvivel om. Om det bara finns ekonomiska incitament som leder vägen mot en potentiell marknad, säger Jens Nielsen.

Läs mer: Så kan industrin ställas om mot farliga utsläpp

Han menar att biobränslen kommer att bli avgörande för att sänka koldioxidutsläppen från flyget. Tekniken för att elektrifiera flygplan är helt enkelt för långt borta för att göra skillnad i närtid.

– Under de närmaste 20-30 åren finns det ingen annan lösning än flytande bränslen på grund av de har så hög energidensitet. Folk pratar om batteridrivna flyg, men det är problematiskt. De blir i dagsläget väldigt tunga vilket är ett problem både när planet ska lyfta och landa, säger Jens Nielsen.

Detsamma gäller för andra tunga transportslag som fraktskepp och i viss mån även långtradare. Batteritekniken är inte där ännu, så någon form av flytande biobränsle är förmodligen det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen på kort sikt.

Tre hinder för bioflygbränsle

I rapporten har forskarna identifierat tre stora hinder som måste övervinnas innan produktionen av biobränsle tar fart på allvar:

1. Det måste bli billigare att utveckla de mikrobiella cellfabriker som används för att göra biobränsle av olika sockerarter.

2. Det måste utvecklas mer effektiva metoder för att genom hydrolys omvandla biomassa som trä och växter till jäsbara sockerarter som kan användas i cellfabrikerna.

3. Oljepriset är för lågt.

Politiska åtgärder krävs

För att komma till rätta med de två första punkterna krävs satsningar både från forskare och från näringslivet. Men de satsningarna hänger till stor del på den tredje faktorn: oljepriset.

Från en hög nivå på över 100 dollar per fat i början av 2010-talets första hälft har oljepriset fallit markant och ligger i dag på drygt 65 dollar fatet.

Det blir helt enkelt billigare att fortsätta köpa fossilt flygbränsle än att investera i biodrivmedel.

– Om oljeföretagen visste att oljepriset skulle hamna på 80 till 100 dollar per fat skulle de köra på biodrivmedel direkt. Men om oljepriserna förblir låga vill de inte investera, menar Jens Nielsen.

Han menar att det i slutänden är en politisk fråga. Han pekar ut två satsningar som skulle kunna leda vägen mot ett framtidsscenario där flyget går på biobränsle inom fem år.

– Det kan bara ske om det kommer politiska beslut om en koldioxidskatt eller mandat på att man ska blanda in 10 till 20 procent biobränsle i flygplansbränsle, säger Jens Nielsen.

– Det här är en relativt kort tidsskala för en relativt stor transformation. Men den kan inte ske inom fem år om det inte kommer politiska beslut nu.

Läs mer: ”Ändra livsstil nu – vänta inte på oprövad teknik”

Ett hinder för att införa en koldioxidskatt på flyget är den så kallade Chicagokonventionen från 1944, där flera länder enades om att inte beskatta flygbränslet på internationella flygningar. Den gäller dock inte för inrikesflyg.

Kostnaderna för en investering

Även om priserna enligt forskarnas rapporter fortfarande måste ner har de sjunkit markant de senaste åren. Inte minst tack vare framsteg inom genteknik, som den omtalade gensaxen Crispr/Cas9.

Jens Nielsen bedömer att ett oljeföretag skulle behöva investera kring 20 miljoner euro för att få igång en pilotanläggning där de kan utveckla och testa sin produktion av biodrivmedel.

– Det har skett en enorm transformation. Hade du frågat för 3-4 år sedan hade siffran varit 50 miljoner. Frågar du igen om några år är kostnaden nog nere på 10 miljoner. Tekniken för att utveckla en cellfabrik blir så mycket bättre och billigare att tröskeln snabbt blir lägre, säger Jens Nielsen.

I en sådan anläggning kan oljeföretagen framställa mindre mängder biodrivmedel. Hundratals liter som kan användas för att till exempel testa produkten i flygplansmotorer.

Läs mer: ”Nu har vi varit klimatförnekare en hel valrörelse – det måste få ett slut”

En storskalig anläggning som producerar ett 100-tal miljoner liter biobränsle om året uppskattar Jens Nielsen har en investeringskostnad på runt 200 miljoner euro. För att sätta siffran i ett sammanhang säljs det cirka 1,2 miljarder liter flygbränsle i Sverige varje år, enligt intresseorganisationen Svenskt Flyg.

– Det kanske är stora pengar för dig och mig, men för energisektorn är det inte det, menar Jens Nielsen.

Biomassa har störst potential

I rapporten pekar Chalmersforskarna ut biomassa, det vill säga träd, växter eller grot (grenar och trädtoppar från skogsavverkning), som den viktigaste råvaran för att framställa biobränsle.

Det ligger i linje med flera satsningar som görs både i Sverige och utomlands. Svenska etanoltillverkaren Sekab lyfts som ett föredöme i rapporten.

I en separat forskningsrapport från Chalmers som presenterades tidigare i år uppskattar man att bara Sverige skulle kunna dra nytta av biomassa för att producera runt tio procent av allt flygbränsle som behövs i världen. Forskare vid Luleå universitet har också publicerat en förstudie i år där man slår fast att hela det svenska inrikesflyget skulle kunna drivas på inhemskt biobränsle från skogsindustrins restprodukter inom några år.

Å andra sidan har samma förhoppningar luftats flera gånger tidigare. Som Ny Teknik rapporterade i våras verkar svenskt biobränsle för flyget ständigt ligga bara ett par år bort från att bli verklighet. Kanske skulle de politiska beslut som Jens Nielsen efterlyser till sist på fart på utvecklingen.

Annonsval
Annonsval

Mer från NyTeknik

image beaconimage beaconimage beacon