Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Förre AIK-spelarens lyft: ”Man har byggt sig ett namn här”

Logotyp för Fotbolldirekt Fotbolldirekt 2017-03-09 Anton Zetterman

Panajotis Dimitriadis bytte klubb i Turkiet i somras – den förre AIK-spelaren lämnade Genclerbirligi och oroligheter i miljonstaden Ankara för en lugnare tillvaro i andradivisionsklubben Giresunspor. Ett klubbyte som blivit ett lyft:

– Man har byggt sig ett namn här nere, det är skönt, säger Dimitriadis till FotbollDirekt.se.

Panajotis Dimitriadis lämnade AIK för turkiska Genclerbirligi efter vårsäsongen 2015. Dimitriadis fick en bra start på utlandsäventyret med förtroende från tränaren och mål direkt i ligapremiären. Men efter en rejäl snurr i klubben med fyra tränarbyten under samma säsong så hamnade han utanför. På vårsäsongen i fjol så blev det inget spel alls.

I slutet av augusti skrev han istället på för Giresunspor i andradivisionen. Ett beslut han inte ångrar – även om han gått ner en division så har han också bytt bänk mot speltid, och i en helt annan miljö.

I Giresun, en kuststad vid Svarta havet med drygt 100 000 invånare, så spelar han nu istället en huvudroll när klubben är med och slåss om avancemang upp till högsta serien.

– Det har gått riktigt bra faktiskt. Efter uppehållet har vi haft en riktigt bra start med sex raka vinster innan vi förlorade vi i söndags. Men det funkar jättebra, Man har byggt sig ett namn här nere, det är skönt, säger han till FotbollDirekt.se.

– Tanken med att byta klubb var att komma till högstaligan, det var mitt mål. Men med tanke på att jag hade så lite speltid på slutet förra året så blev jag lite osynlig på marknaden. Från vinteruppehållet till sommaruppehållet blev det lite speltid. Jag hade väldigt mycket tålamod och kände att speltid var det viktigaste. Sedan kom det här upp och då var det ett lätt beslut, jag hade hört mycket bra om klubben, en familjär och stabil klubb. Och det är det verkligen.

Giresunspor ligger fyra i tabellen, där ettan och tvåan går direkt upp och lag 3-6 får kvala om en tredje biljett till högstaligan.

– Det känns som att vi kan gå upp direkt. Vi ska absolut slåss om en direktplats. Vi ska möta alla de andra topplagen nu de närmaste veckorna, och då avgörs det. Kval blir det som minst (Giresunspor har sju poäng ner till sjuan i tabellen).

– Säsongen har funkat bra, för mig personligen och för laget. Jag har fått spela defensiv mittfältare, det är där jag vill vara också. Man har fått visa att man är en kvalitetsspelare. Det känns bra, stabilt.

Vad var förväntningarna i och runt klubben inför säsongen?

– Det är en stabil mittenklubb i den här ligan och ska vara det. Men det svajar rätt mycket i andraligan, år efter år så är det alltid olika klubbar som slåss däruppe i toppen. Får du en bra tränare, bra nyförvärv och får det att stämma, då kan du vara med och slåss direkt. Och det är det som har hänt i vår klubb.

Klubben spelade i högstaligan 1971-1977, och med andra ord så kan det i vår bli comeback i finrummet efter 40 år i lägre divisioner.

– Det är klart att det skulle vara jättestort, det märker man på stan, det är stor glädje. Det jag verkligen älskar här är att staden är så kompakt. Det promenadavstånd till allt och arenan ligger mitt i stan. Så det blir en familjär känsla, och det är en familjär klubb. Alla håller ihop. Folket, hela staden står bakom klubben. Hela den grejen gör att man känner ett enormt stöd.

© FotbollDirekt

– Senaste bortamatchen spelade vi i Istanbul mot en klubb därifrån som heter Ümranıyespor. Vi hade 7 000 som stöttade oss på plats. I och med att det är så många människor från Giresun som bor i Istanbul som håller på oss så var det plötsligt som att vi hade hemmamatch, vi hade klart övertag på läktarna. En konstig men samtidigt härlig känsla, det var bara ”var kommer alla våra fans i från”?

Våren i fjol var tuff sportsligt för Dimitriadis, som var helt utanför i Genclerbirligi. Men även utanför planen var det turbulent. I februari drabbades Ankara av ett bombdåd som dödade minst 30 människor, och det skedde bara fem minuter från Genclerbirligis träningsanläggning. I mars ett nytt bombdåd med dödade 33 personer. Giresun är förskonat från det som drabbat mångmiljonstaden. Men Dimitriadis säger att han aldrig känt någon oro för egen del.

– Det händer saker lite överallt, inte bara i Turkiet. Det känns värre än vad det är när man läser det i media, en del saker förstoras upp. När man väl är på plats är det en annan känsla, det är inte så att man känner av oroligheterna så jätemycket.Det har hänt en del saker i Frankrike och Belgien också, det är ändå länder som anses som säkra länder.

– Man kan inte sluta leva för det, och man får ta lite eget ansvar själv också. Inte gå ut på vissa ställen på kvällarna till exempel. Men det är väl sådant som gäller vilket land man än är i egentligen. Sedan har det också lugnat ner sig i hela Turkiet sedan dess.

Samtidigt tillstår han att det är skönt att nu bo på ett lugnare ställe.

– Även om det fanns mer saker i Ankara, restauranger och shoppingcenter och sådant, så är tryggheten viktigast för mig. Det som hände där, det finns inte här. Här är det mycket lugnare, det händer aldrig något sådant. Min fru och min dotter är också här, och det är klart att tryggheten är viktig i ett sånt läge.

Dimitriadis skrev kontrakt med Giresunspor för en säsong, och det återstår alltså bara några månader på kontraktet.

– Man är i en bra sits. Så det är det man får fundera på, om man eventuellt förlänger eller om man ska byta klubb. Klubben kanske går upp, då blir det självklart mer attraktivt att stanna. Jag är öppen för allt, nu fokuserar jag på att ta upp laget i högstaligan så får vi ta det efter det.

Att komma hem till Sverige och spela igen ser dock inte ut som förstaprioritet, även om han är noga med att hålla alla dörrar öppna.

– Fotbollen är speciell, det är svårt att planera. Saker dyker upp, allt från att intresset inte finns till att man har flera olika alternativ. Jag stänger aldrig någon dörr, det kan dyka upp möjligheter var som helst. Jag kommer ta ställning till allt som kommer upp.

– Jag är trots allt bara 30, det är nu jag är som starkast och som bäst, så man ser gärna framför sig att det blir några år till utomlands. Det är alltid lättare när man gör det bra, möjligheterna är större att få någonting här i Turkiet i och med att man gjort sig ett namn här.

– Det är ganska bra nivå, påminner en del om allsvenskan i att det är ganska fysiskt. Jag skulle säga att det blir ett rött kort i 50 procent av matcherna. Det smäller på ganska mycket, det är lite småtjafs. Det finns många spelare som spelat i högstaligan och en del ganska bra utländska spelare också.

– Presidenten är fantastisk, riktigt skön. Tar hand om spelarna som om vore hans söner.

Ganska liten stad, kompakt, mycket folk runt matcherna.

Annonsval
Annonsval

Mer från FotbollDirekt

image beaconimage beaconimage beacon