Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

I huvudet på Mattias Ritola

Logotyp för SvenskaFans SvenskaFans 2017-04-06 David Kvicklund
I huvudet på Mattias Ritola © Tillhandahålls av Svenska Fans I huvudet på Mattias Ritola

Det här med Mattias Ritola som tilltänkt frälsare och stjärnhemvändare är sannerligen inget gott omen. Han vände hem under innevarande säsong 2014–15. Med gott individuellt resultat förvisso. Men det slutade med degradering.

Den här säsongen var haussen kring vad som närmast blåstes upp som Konungens återkomst oerhörd. Den bubblan sprack som bekant med en Smidjegrav-smäll. Och ingen kan, inte ens med blida ögon, säga att Ritola levererade som förväntat. Tyvärr. I kvalet spelade han som bäst. Men det säger mer om Ritolas anonyma prestationer i grundserien snarare än några fem plus-insatser i kvalet.

Så. Ska han lämna nu. Igen? Senast for han till Skellefteå. Ett fullt rimligt och förståeligt ”jag behöver spela på högsta nivån för att utvecklas”-adjö. Ritola var då 28 år. Men han hade inte peakat. Det gjorde han nämligen i Skellefteå. Jag har svårt att se att Ritola blir bättre än SAIK-bra anno 2015–16.

Jag förstår att en agent har en uppgift åt sin klient: piska upp priset. Men jag kan ändå inte låta bli att bli att småle av att Ritolas agent Kalle Bodén, i ett uttalande på Hockeybladet.se, på allvar försöker lura oss att tro att Ritola kommer att utvecklas – i upp till fyra år framåt.

 – Det är de kommande tre, fyra åren som han ska stå på toppen av sitt hockeykunnande. Det ska vara ett lag där han kan ta ytterligare ett par steg i sin karriär säger Bodén, bland annat, i intervjun.

Det citatet är inget annat än ett skämt. Få spelare om ens någon ”står på toppen av sitt hockeykunnande” som 33-åring. Särskilt inte i dagens hockeyvärld där hastighet och ungdomlig framfusighet i än större utsträckning än förr regerar. Spelare över 30 år allt mindre effektiva. Särskilt om man inte heter Lidström eller Jagr. Det är undantag i världsklass. Som är måna om kost och träning. Det är inte Mattias Ritola. Den gubben går vi helt enkelt inte på, Bodén.

Har Bodén lagt ribban för högt här? Ja, en aning tror jag. Jag har svårt att se att ett topplag i SHL nappar. Däremot får Bodén garanterat ivriga samtal från Örebro, Färjestad, Rögle, Karlskrona och nåt lag därtill. Men det är knappast lag där Ritola tar ”ytterligare ett par steg i sin karriär”. Och har inte Mattias själv fått sin beskärda helvetes-del av hur vidriga bottenstrider i SHL kan vara? Dessutom lär Ritolas marknadsvärde inte skjutit i höjden på senare tid, direkt. Några 300 000 kronor i månaden lär han inte erbjudas på svensk mark. Inte ens av ett bottengäng.

Då är Schweiz-spåret troligen hetare. Bern var beredda att lasta upp myckna schweizerfranc innan Leksand swishbomade och vann dragkampen i januari. I Schweiz är resorna korta. En klar fördel för flygsjuka Ritola.

Vad kan Leksand kontra med? Utmaningen. Revanschen. Upprättelsen. Möjligheten till att bli hjälte. Hemmaplan. Det kan man tycka borde räcka långt. Åtminstone under en säsong. Den uppoffringen är också en rimlig återbetalning.

I alla fall om laget finns i ens hjärta. 

Annonsval
Annonsval

Mer från SvenskaFans

image beaconimage beaconimage beacon