Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Norrköpingstalangens pappa dog i kriget: ”Han betydde allt, nu vill jag göra mamma stolt”

Logotyp för Fotbolldirekt Fotbolldirekt 2017-07-20 Mårthen Bergman

GÖTEBORG.

Manasse Kusu, 15, flydde kriget i Kongo för fem år sedan. Hans pappa dog i kriget och nu spelar Norrköpings jättetalang för sin mamma.

– Han betydde allt för mig. Han är min kraft, han är grunden. När jag spelar fotboll nu så är det på grund av honom. Jag tänker att jag ska göra min mamma stolt, jag vill inte se min mamma ensam, säger han till FotbollDirekt.se.

© FotbollDirekt

Manasse Kusu var med i Gothia cup tipselit trophy redan förra året. Redan då, som 14-åring bland 17-åringarna, stack han ut. I år har han gjort en ännu bättre turnering och trots att Norrköping åkte ut i åttondelen mot Kalmar FF så har Kusu varit en av turneringens stora behållningar. Trots att han är yngst i laget så är han lagkapten, och med nummer tio på ryggen har han varit navet i Norrköpings uppspel från en ”fri roll” mellan försvar och mittfält. Fysiken och frisyren för tankarna till en viss Paul Pogba.

– Nej, nej! Det är Tiemoue Bakayoko som är favoriten, säger Kusu och skrattar.

22-årige Bakayoko som nyligen lämnade Monaco för Chelsea till en prislapp runt 500 miljoner kronor. Dit har Manasse en bit kvar men hans resa till en av Gothia cups bästa spelare är också fascinerande.

– Jag kom till Sverige i slutet av 2011. Vi flydde från kriget i Kongo, min pappa dog där och mamma fick en ny man och så flyttade vi hit. Fotbollen var min och pappas grej. Nu har jag min brorsa, han är 18 och spelar i Lindö men har tagit en liten paus från fotbollen.

Manasse berättar att familjen är en stor drivkraft till att lyckas inom fotbollen.

– Pappa betydde allt för mig. Han är min kraft, han är grunden. Han betyder allt. När jag spelar fotboll nu så är det på grund av honom. Jag tänker att jag ska göra min mamma stolt, jag vill inte se min mamma ensam och tänka efter. Jag vill inte att min mamma ska sakna någonting. Hade min pappa varit vid liv hade hon inte saknat någonting, men jag kan göra henne stolt, det är jag säker på.

Hur var det att vara ung fotbollsspelare i Kongo?

– I Kongo så var jag inte så bra, jag spelade med de äldre så de kastade ut mig. Om du har bollen så får du vara med och spela även om du är yngre, för det är din boll. Och vissa gånger när man inte har bollen och kommer dit och vill spela så säger de bara “gå bort härifrån” och sådana grejer. Jag var inte så intresserad, jag tyckte om fotbollen men jag fick aldrig chansen att visa vad jag går för. Sen när jag kom hit så började jag spela i Sleipner och sen kom jag till IFK eftersom det är den bästa klubben i Norrköping. Eller den bästa klubben i hela Sverige, tycker jag. Här gav de mig chansen, vilket jag aldrig fick i Kongo.

Han har tränat med A-laget och fick debutera i en träningsmatch mot finska Jaro inför säsongen.

– När jag tränade med dem fick jag mycket stryk alltså. Jag ville visa upp mig också, jag fick ont men ville inte visa det. Om jag får ont här så kliver jag ut och sådana grejer, men där bet jag bara ihop. Men det var högt tempo, jag hängde inte alls med. Efter några gånger kom jag in i det. Vi här chippar bollar och spelar barnfotboll fortfarande, men där uppe tänker de fotboll ordentligt, de spelar enkelt. Man måste kriga, det är laget först, inte en själv. I A-laget är det också en skillnad i attityd ibland, om man missar något så peppar de än, här tjafsar vi lite mer. Men jag kände mig som en A-lagsspelare. Jag är redo, när chansen kommer så är jag där.

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!

– TWITTER

– FACEBOOK

– INSTAGRAM

Annonsval
Annonsval

Mer från FotbollDirekt

image beaconimage beaconimage beacon