Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Ny forskning: Vanlig magmedicin kan ge demens

Logotyp för Kurera Kurera 2020-05-28 ingerkurera
© Kurera Tidskrift AB

Vanliga läkemedel mot magsår, magkatarr och halsbränna har visat sig kunna bidra till en ökad risk att få en demenssjukdom. Det visar en analys gjord av forskare vid Karolinska Institutet.

Läkemedel som innehåller de verksamma substanserna esomeprazol, omeprazol, rabeprazol och tenatoprazol som används vid magsår, magkatarr och halsbränna kan, vid långvarig användning, öka risken att få en demenssjukdom.

Idag använder flera miljoner människor syradämpande mediciner, så kallade syrapumpshämmare.

Taher Darreh-Shori, som är forskare på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle vid Karolinska Institutet, säger att deras studie visar att dessa läkemedel påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har en omfattande betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom.

– Eftersom det inte finns någon effektiv behandling mot sjukdomen är det viktigt att undvika riskfaktorer och därför vill vi rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan, säger han.

LÄS OCKSÅ: Sämre kondition i tonåren ökar risken för tidig demens

Transporterar sura vätejoner

Framförallt äldre personer som redan har en demensdiagnos bör vara försiktiga med dessa läkemedel. Men det ska även de med muskelsjukdomar som ALS eftersom acetylkolin-signalering också vid ALS är viktigt. Ska man använda dessa mediciner bör man ta dem som ger liten påverkan och inta den lägsta dosen under begränsas tid.

Taher Darreh-Shori betonar att kort användning av dessa mediciner är säkert även hos äldre, och det beror på att nervsystemet är relativt flexibelt vid kortvarig påverkan.

De så kallade syrapumpshämmare fungerar genom att blockera de pumpar som transporterar sura vätejoner ut ur cellerna som bygger upp slemhinnan. Om dessa pumpar av någon anledning inte fungerar minskar mängden syra och i frätskadan som syran gör på vävnaden. När det gjorts befolkningsstudier tidigare har dessa visat på en ökad förekomst av demens hos de som använder syrapumpshämmare. Att det uppstod visste forskarna tidigare, men nu vet man även hur det går till.

LÄS OCKSÅ: “Störd sömn i medelåldern ökar risken för demens”

Viktigt signalämne

Först undersökte forskarna sex olika varianter av syrapumpshämmare och hur dessa samspelade med enzymet kolinacetyltransferas, vars uppgift är att tillverka signalämnet acetylkolin.

Acetylkolin behövs i kroppen för att skicka signaler mellan nervceller, men för att signaleringen ska fungera måste det finnas en viss mängd acetylkolinet. Analysen visade att alla läkemedlen kunde binda till enzymet.

Taher Darreh-Shori avråder från överdriven användning av syrapumpshämmare.

Av Inger Palm

Källor: forskning.se och Alzheimer Journal och Association of Proton Pump Inhibitors With Risk of Dementia: A Pharmacoepidemiological Claims Data Analysis och Jama Neurology och Alzheimers Research & Therapy och PLoS One

Läs mer från Microsoft News:

Sverige flest coronadödsfall i världen – andra veckan i rad

Anders Tegnell om sitt okända familjetrauma

Paolos advokat: "Kommer att förneka brott"

Ny forskning: Vanlig magmedicin kan ge demens

Läs även: Tidiga symptom på demens (klicka på bilden för att läsa)

Annonsval
Annonsval

Mer från Kurera

image beaconimage beaconimage beacon