Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Så kan psykoser påverkas av kulturen

Logotyp för Gazzine Gazzine 2021-07-21 Lotten Wiklund

Lotten Wiklund reder ut hur tidsandan tar sig in i psykotikernas van­föreställningar.

I januari 1797 togs en man vid namn James Tilly Matthews in på Bethlems psykiatriska klinik i London. Matthews hävdade att han var utsatt för en komplott. En liga bestående av sju män övervakade, påverkade och torterade honom med hjälp av sorts pneumatisk vävstol som sände ut magnetisk strålning. Matthews anses vara det första dokumenterade fallet av paranoid schizofreni. 

I dag är ”electronic harassment” en egen genre. Individer som upplever sig vara övervakade, utsatta för strålning eller ”chipade” har blivit kulturellt allmängods. Vi talar nedsättande om ”strålkärringar” och ”foliehattar”. Och över alltsammans vakar ”den stora konspirationen”. 

Vanföreställningar kan ingå som ett symtom i ett stort antal psykiatriska diagnoser, bland annat olika former av psykossjukdomar, som schizofreni och bipolär sjukdom. Ibland uppträder vanföreställningarna tillsammans med hallucinationer, ofta i form av röster.

Psykossjukdomar skapar som regel mycket lidande hos den som drabbas. Att leva i en verklighet som omvärlden inte kan relatera till och inte förstår, väcker kanske ångest och frustration. Om den verklighet man lever i dessutom framstår som både hotfull och skrämmande blir tillvaron ännu svårare.  

Psykossjukdomar skapar som regel mycket lidande hos den som drabbas. Att leva i en verklighet som omvärlden inte kan relatera till och inte förstår, väcker kanske ångest och frustration. Foto: Pexels © Tillhandahålls av Gazzine Psykossjukdomar skapar som regel mycket lidande hos den som drabbas. Att leva i en verklighet som omvärlden inte kan relatera till och inte förstår, väcker kanske ångest och frustration. Foto: Pexels

Pebbles Karlsson Ambrose är en som vet. Hon drabbades av sin första psykos efter att hon fött sitt andra barn. 

– Att vara i en psykos är lite som att drömma, säger hon. I mina psykoser upplevde jag en distans till det som hände, på samma sätt som jag gör när jag drömmer. Men man är i den fiktiva världen som man hittat på samtidigt som man lever sitt vanliga liv och går till ICA och eller är med sina barn.

Personliga upplevelser kan ha betydelse

I boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån (Ordberoende Förlag, 2012) skriver hon om sina upplevelser. Pebbles trodde att hon mötte en agent fån FBI som drogade henne och att hon var förföljd av en man hon kände. Hon trodde också att hon deltog i ett ”spel”, en stor konspiration, och att hon hade relationer med olika kändisar. Hon såg tecken på att ”spelet” pågick överallt i sin omgivning, på tv:n och på nätet. 

– Jag vet inte varför jag snöade in på kända män. Möjligen kan jag förstå varför Robert Aschberg dök upp. Honom hade jag träffat en gång och jag gillade honom. Men jag vet inte varför Sting, Abba-Björn och Michael Jackson var med.

Första gången Pebbles hörde röster trodde hon att det stod någon bredvid henne och pratade. Hon beskriver hur hon kämpade för att få den upplevda verkligheten att verka rimlig. 

– När jag inte såg någon började jag tänka att jag pratade men någon ur det förflutna och att jag hade blivit synsk. 

Vissa inslag i psykosen kan Pebbles härleda till tidigare händelser i sitt liv, medan andra saker framstår som obegripliga i efterhand. 

– Man plockar lite här och där, säger hon. Många plockar från nyheterna. När jag låg inlagd träffade jag många som inspirerats av Dan Brown och trodde att de skulle ta hand om Jesus avkomma. 

Jennifer Strand är doktorand på institutionen för psykologi på Göteborgs universitet. Hon arbetar med en avhandling där hon intervjuat personer som diagnosticerats med schizofreni, bland annat om vad rösterna i deras huvud säger och hur det relaterar till deras egna livserfarenheter. 

– Det finns ofta en tydlig koppling mellan innehållet i psykoser och det personer varit med om tidigare, säger hon. 

Att paranoia är en vanligt förekommande del av vanföreställningar och psykoser kan exempelvis ha sin förklaring i personliga upplevelser. 

– Ett sätt att förklara paranoia är att det handlar om en generell rädsla. En person som upplever sig vara utsatt för en konspiration, som kanske tror att telefonen är avlyssnad, kan också ha haft en verklig anledning att vara rädd i sitt liv, säger Jennifer Strand. Paranoian, kan vara ett sätt att skydda sig mot hotet. 

Innehållet i psykoserna har många gånger större betydelse för hur personen mår än själva det faktum att de har psykoser.

– En del patienter berättar att de hör röster som är verkligt trakasserande och nedbrytande och det gör att de mår fruktansvärt dåligt. Men vanföreställningar och psykossymtom förekommer även inom den ickediagnosticerade populationen, bland friska personer, säger Jennifer Strand. 

Tidsandans påverkar

Men det är inte bara personliga livserfarenheter som påverkar innehållet i psykoser och hallucinationer. Det visar bland annat den österrikiske psykiaterns Thomas Stompes forskning. Han talar om zeitgeist, alltså tidsandans betydelse. Enligt Stompes beräkningar var det tre gånger så vanligt att psykoser innehöll föreställningar om änglar på 1800-talet som på 1900-talet. 

– Visst har man olika psykosinnehåll i olika kulturer, säger psykologen Malin Hildebrand Karlen som nyligen kom ut med boken Vansinnets diagnoser (Carlsson 2013). 

– Förr, när människor var betydligt mer religiösa fanns exempelvis diagnosen demonomani. Människor upplevde att de var besatta av onda andar. I dag är det vanligt att människor upplever att deras tankar  kontrolleras av utomjordingar eller av andra människor med hjälp av avancerad teknik. 

En psykos är en traumatisk reaktion på något. När samhället genomgår kulturella omvandlingar och dramatiska förändringar så påverkas våra reaktioner. Malin Hildebrand Karlen tycker inte att det är märkligt att tekniken som ett medel för övervakning spelar en viktig roll i innehållet i psykoser och vanföreställningar i dag.

– Tänk på media och internet. Vi har sett många rubriker om systematisk övervakning från USAs sida. Och om man går till sig själv så är det kanske inte så konstigt att man känner sig lite övervakad ibland när det ligger bilder och information om en på nätet som man inte lagt upp själv.

I filmen A beautiful mind (2001) spelar Russel Crowe den Nobelprisbelönade matematikens John Nash som led av schizofreni. Han upplevde sig bland annat vara förföljd av en agent från FBI som vill att han ska leta efter mönster i tidningar och avslöja en massiv komplott från Sovjet. Här talar tidens anda.

Carrie Mathison, spelad av Claire Dane, är CIA agenten i den amerikanska serien Homeland som lider av bipolär sjukdom. © Tillhandahålls av Gazzine Carrie Mathison, spelad av Claire Dane, är CIA agenten i den amerikanska serien Homeland som lider av bipolär sjukdom.

Carrie Mathison, spelad av Claire Dane, är CIA agenten i den amerikanska serien Homeland som lider av bipolär sjukdom. I gränslandet mellan sjukdomsdriven verklighet och realitet skapas en komplicerad blandning av riktiga konspirationer och paranoida föreställningar.

Det okända skapar rädsla, befogad eller inte.

– Att ny teknik ofta förekommer kan bero på att de allra flesta inte vet exakt hur den fungerar och vad den kan användas till. En sådan osäkerhet är en potentiell grogrund för rädsla, säger Malin Hildebran Karlen. 

Att tala om kategorierna sjuk och frisk som två helt skilda och absoluta tillstånd ger en felaktig bild, menar hon.

– Vanföreställningar är en variation på ett normalt sinnestillstånd. Men det är de som lider av sina vanföreställningar vi möter och uppmärksammar. 

Så gränslandet mellan sjuk och friskt är stort och snårigt. 

I ett samhälle där den religiösa och andliga agendan fått ge vika för vetenskapen och tekniken är det många människor med vanföreställningar eller hallucinationer som gör vad de kan för att hitta mer eller mindre vederhäftiga förklaringar till sina upplevelser. Att människor som drabbas av psykoser ofta intresserar sig för new age eller övernaturliga fenomen är omvittnat. Här finner man många gånger inslag både av pseudovetenskap, teknik och av spiritualism. 

”Paranormala föreställningar ingår ofta som ett diagnostiskt kriterium”

Men nu är det inte bara individer med psykiatriska diagnoser som intresserar sig för det här. Anneli Goulding, som är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet har studerar människor som inte lider av psykisk ohälsa men som har paranormala upplevelser eller erfarenheter. 

– Paranormala föreställningar ingår ofta som ett diagnostiskt kriterium hos människor med svåra psykiska störningar. Men friska människors paranormala upplevelser kan många gånger likna dem som svårt psykiskt sjuka har. En skillnad kan vara att friska människor känner att de har kontroll över händelserna. 

I sina studier tittar Anneli Goulding bland annat på hur friska individer med paranormala upplevelser uppfattar sin hälsa och sitt välbefinnande. 

– För att något ska betraktas som en sjukdom måste det ju också vara behäftat med ett personligt lidande, exempelvis ångest, att inte kunna sköta ett arbete eller inte upprätthålla relationer. Men våra diagnossystem är i grund och botten väldigt kategoriska. Antingen är du sjuk eller frisk.

Att människor som drabbas av psykoser ofta intresserar sig för new age eller övernaturliga fenomen är omvittnat. Här finner man många gånger inslag både av pseudovetenskap, teknik och av spiritualism. © Tillhandahålls av Gazzine Att människor som drabbas av psykoser ofta intresserar sig för new age eller övernaturliga fenomen är omvittnat. Här finner man många gånger inslag både av pseudovetenskap, teknik och av spiritualism.

Men James Matthew Tilley då? Han med vävstolen. Jo, han hade ett stort personligt intresse för mesmerismen som vid den här tiden var en verkligt ”vetenskaplig” nyhet. Den tyske läkaren Franz Mesmer menade att alla djur och människor bestod av magnetisk vätska. Han behandlade allehanda åkommor, även psykiska, genom att försätta sina patienter i trans och därpå låta dem vidröra olika metallföremål. På så sätt skulle den magnetiska balansen återställas och patenten tillfriskna. Mesmer dömdes sedermera för kvacksalveri. Men han anses även vara hypnosens fader. 

Vävstolen, den som sände ut strålningen som plågade Matthews så, är den maskin som förebådar den industriella revolutionen. Att Matthew befann sig i en brytningstid, i inledningen till både upplysningen och industrialiseringen är det väl ingen tvekan om. Men att han plågades av den magnetiska vävstolen är också väl dokumenterat. 

I dag finns stora organisationer runt om i världen som menar att de är ofrivilliga offer för psykologiska experiment. Som anser att de försetts med datachips eller elektroder som övervakar dem och sänder ut röster i deras huvud. Att stat, militär och myndigheter bedriver otillåten forskning. Som skapat nätverk och lobbygrupper som arbetar för att avslöja omfattningen av elektronisk övervakning. 

Hur vansinnigt det än låter så visar sig konspirationsteoretikerna och offren ibland ha rätt. Som med SNA-skandalen. Eller som med MK-ULTRA; ett skandaliserat och fullständigt oetiskt projekt som CIA genomförde på 50- och 60-talen då de utan försökspersonernas vetskap testade bland annat LSD och tortyrliknande psykologiska behandlingar på amerikanska soldater. 

– Många gånger bottnar psykoser i en existentiell rädsla, säger Malin Hildebrand Karlen. Och många gånger kan psykoser och vanföreställningar också vara väldigt nedbrytande. Men det finns faktiskt människor som kan fungera väl trots vanföreställningar, och det finns även nätverk för människor som trivs med rösterna i sina huvuden. 

Jennifer Strand är inne på samma tanke.

– När det handlar om vanföreställningar eller hallucinationer så kanske det primära inte alla gånger är att bota symtomen. Kanske kan det handla om att lära sig leva med dem. Att ge patienter verktyg för att förhålla sig till rösterna, säger hon.

Kanske ska man utgå från människors problem och behov, snarare än symtombeskrivningar när man pratar som sjukt, friskt och eventuell behandling. För att formulera den exakta gränsen för friskt och sjukt går naturligtvis inte. 

The post Så kan psykoser påverkas av kulturen appeared first on Artiklar från Sveriges bästa skribenter – allt i en app | Gazzine.

Annonsval
Annonsval

Mer från Gazzine

image beaconimage beaconimage beacon