Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Motion och aktiv livsstil minskar risken att drabbas av ångest

Logotyp för Kurera Kurera 5 dagar sedan ingerkurera
rullskidåkare © Kurera Tidskrift AB rullskidåkare

En nyligen gjord studie som innefattar 400 000 svenskar visade att personer med en aktiv livsstil hade en minskad risk att drabbas av ångest. Hälften av de som följdes var svenska Vasaloppsåkare.

När det pratas om psykisk ohälsa så omfattar det tillstånd från enstaka besvär som har olika svåra till allvarliga psykiska sjukdomar. Enligt Folkhälsomyndigheten hade 17 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år nedsatta psykiskt välbefinnande 2018. Kvinnor mår sämre än män och ohälsan är högre bland de äldre än de yngre.

Statistik visar att den psykiska ohälsan ökar och det finns ett regeringsbeslut på att försöka att få svenskarna att röra på sig mer. En ny studie som är gjord vid Lunds universitet bekräftar tidigare studier om att motion och en fysisk livsstil bidrar till bättre psykisk hälsa.

LÄS OCKSÅ: Nya analyser på Vasaloppsåkarna: snabbaste åkarna har lägst blodtryck

60 procent lägre risk

Forskarna har följt 400 000 svenskar varav hälften var skidåkare som åkte Vasaloppet. Försökspersonerna matchades för ålder och kön med lika många kontroller från den övriga befolkningen. Forskarna följde individer, och tittade på patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under 21 år. Det visade sig att de fysiska aktiva skidåkarna hade upp till 60 procent lägre risk att få ångest och sjukdomar med psykisk ohälsa än den övriga befolkningen.

Tomas Deierborg, är professor i experimentell fysiologi och ledde studien, han säger:

– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående.

LÄS OCKSÅ: Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av cancer

Inte bara prestationen

Forskarna tittade också på hur snabbt skidåkarna körde sina lopp för att se om det fanns någon koppling mellan att utveckla ångest och prestationsförmågan. Här fann man ett intressant samband, nämligen att som grupp hade de snabbaste kvinnliga åkarna en nästan dubbelt så stor risk att få ångest jämfört med de som åkte långsammast. Men när man jämförde med kontrollgruppen hade de högpresterande kvinnorna ändå lägre risk att få ångest. Hos män sågs inte detta samband.

Men man såg också att risken att få ångest bland de högpresterande kvinnorna uteblev om man räknade bort de som fick ångest de fem första åren. Resultatet tyder därför på att det inte behöver vara den hårda träning som gav psykisk ohälsa utan snarare det som kopplas till hög prestation. Till exempel personlighetsdrag och drivkrafter som inte alltid är gynnsamt för välmåendet.

LÄS OCKSÅ: Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Aktiviteten viktigast

Martina Svensson, som är försteförfattare till den artikeln som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychiatry säger:

– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor.

Hon menar att andra studier har antytt att just träning utomhus kan ge fördelar för den psykisk hälsan som att naturen är lugnande och hjärnan får dagsljus.

– Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.

Av Inger Palm

Källa: Lunds universitet

Annonsval
Annonsval

Mer från Kurera

image beaconimage beaconimage beacon