Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Du måste gå 10 000 steg varje dag och 6 andra hälsomyter

Logotyp för Gazzine Gazzine 2021-11-27 Johan Renström

Det finns flera hälsomyter inom hälsa och idrott. En myt har ofta sin upprinnelse i ett sant påstående, men sedan har ny forskning falsifierat påståendet. Om man då inte uppdaterar sina föreställningar om träning och hälsa är det en myt. 

Foto: Tyler Nix / Unsplash

1. Du måste gå 10 000 steg varje dag

Det finns inget magiskt med 10 000 steg per dag. Ursprunget till denna hälsomyt går tillbaka till en reklamkampanj från 1965. Efter OS i Tokyo 1964 lanserades en stegräknare. Företaget namngav stegräknaren till 10 000 steg, eftersom det japanska tecknet för 10 000 steg ser ut som en gående man.

Ny forskning visar att antal steg är olika för olika individer. En studie på äldre kvinnor visade att de som gick mer än 4400 steg per dag minskade sin dödlighet rejält jämfört med de som gick minst. Fler steg minskade dödligheten ytterligare, men nådde en platå runt 7500 steg. För just denna grupp äldre kvinnor var så lite som 2000 steg kopplad till bättre hälsa. 

Att lägga till några extra steg är bra för de flesta, både fysiologiskt och psykologiskt, oavsett mål. Men tron att alla ska ha samma mål kan vara avskräckande för de som är i störst behov av fysisk aktivitet. 

2. Du måste dricka 8 glas vatten per dag

Strax efter andra världskriget skrev en amerikansk myndighet att en genomsnittlig person behöver 2,5 liter vatten per dag. Det motsvarar 8 glas. De skrev även att en del av vattnet fås genom maten. Med tiden frikopplades vattnet från maten. Man skulle dricka 8 glas vatten. Törsten kunde man inte lita på. 

Tidigare var det nästan bara cowboys som vallade nötkreatur genom öknen som bar på vattenflaskor, men i början av 2000-talet fanns det vattenflaskor och vattenautomater överallt. Mer vatten ansågs bättre för hälsan, huden och vikten. 

Hjärnan känner av saltbalansen i cellerna. Denna balans upplevs som törst. Foto Damir Spanic / Unsplash © Tillhandahålls av Gazzine Hjärnan känner av saltbalansen i cellerna. Denna balans upplevs som törst. Foto Damir Spanic / Unsplash

Denna myt har lett till flera tragiska dödsfall. Under Boston Marathon 2002 dog två löpare av vattenförgiftning. De hade druckit för mycket och hjärncellerna svällde upp. Det förändrade synen på vätska en aning. Studier visade att flera löpare sprang med för mycket vatten i kroppen och att antalet dödsfall pga för stort vätskeintag ökat rejält sedan 1990. Under den tiden hade ingen törstat ihjäl under ett lopp.

2002 skrev professor Heinz Valtin att det inte fanns några som helst bevis för att människor behövde dricka före törst. Påståendet att man skulle dricka innan man var törstig var tvärtom skadligt. Hjärnan känner av saltbalansen i cellerna. Denna balans upplevs som törst. Det är en funktion som fungerat sedan tidernas begynnelse.

3. Du blir hyperaktiv av socker

Redan 1982 meddelade National Institute of Health att det inte fanns någon vetenskaplig koppling mellan socker och hyperaktivitet. Föräldrar som trodde de gav barnen socker rapporterade att barnen blev lika hyperaktiva som föräldrar som verkligen gav socker. Allt satt i huvudet. Kroppen är bra på att reglera blodsockret.

Var kommer denna hälsomyt från? Jo, under första världskriget fick tyska soldater godis och kakor för att prestera bättre. Amerikanska soldater tog efter och vanan kom till USA.  Sockerkicken blev en del av populärkulturen. Det är en myt som tycks stämma – barn som får socker blir ju väldigt uppspelta. Men det handlar mer om ett sammanhang där sockret spelar roll som belöning. Socker ger cellerna energi, men inte en energikick.

4. Du måste stretcha för att minska risken för skador

I en stor studie från 2014 såg man att skaderisken var oberoende av om försökspersonerna stretchade eller inte. Däremot såg man att styrketräning minskade risken för skador med en tredjedel. Även olika typer av balansträning minskade risken för skador.

5. Svett bränner fett

Syftet med svett är att reglera din kroppstemperatur. Svett består av salt och vatten. Det kan således inte vara fett som försvinner med svett. Det enda sättet som fett kan ta sig ut ur kroppen är som koldioxid. När du bryter ner och oxiderar fettsyror – som består av långa kolkedjor – bildas koldioxid. 

Du behöver inte svettas för att andas. När du tränar andas du mer för du måste göra dig av med mer koldioxid. Fettets atomer försvinner inte, de bara omvandlas till en annan form av materia som kan lämna kroppen i gasform genom näsan.

6. No pain – no gain

Smärta är kroppens signal att något är fel. Det är viktigt att lyssna på kroppen. Det är bra att köra hårt ibland, men det ska inte göra ont. Om du bara kör plågsamma intervaller kommer du att tappa lusten och/eller bli skadad. Dessutom kommer din kropp att tappa effektivitet eftersom de lugna passen förbättrar kroppens energianvändning. Det viktiga är att variera sin träning. 20 procent hårt och 80 procent jättelugnt är en bra regel. Variation leder till anpassning. No variation – no adaptation är ett bättre uttryck än no pain – no gain.

7. Du får dåliga knän av löpning

Många tror att löpning är skadligt för knäna. Det sägs att brosket slits ner och att man utvecklar artros.

Artros är en sjukdom som framförallt sitter i ledbrosket, oftast i knän och höfter. Man kan få artros i kroppens alla leder där det finns brosk. Eftersom brosk inte har någon blodförsörjning, är det ledvätskan som står för näringstillförseln. När leden belastas trycks ledvätska ut ur brosket och när den avlastas sugs vätskan in i igen, som om det vore en tvättsvamp. Därmed är fysisk aktivitet ett bra sätt att förebygga och motverka artros.

Studier visar också att löpning ökar tåligheten i brosket och att de uppbyggande processerna blir stimulerade.

Källor

Lee I, Shiroma EJ, Kamada M, Bassett DR, Matthews CE, Buring JE. Association of Step Volume and Intensity With All-Cause Mortality in Older Women. JAMA Intern Med. 2019;179(8):1105–1112. doi:10.1001/jamainternmed.2019.0899

Valtin H. ”Drink at least eight glasses of water a day.” Really? Is there scientific evidence for ”8 x 8”? Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol. 2002 Nov;283(5):R993-1004. doi: 10.1152/ajpregu.00365.2002. PMID: 12376390.

Defined diets and childhood hyperactivity. Sponsored by the National Institute of Allergy and Infectious Diseases. Conn Med. 1982 Nov;46(11):647-50. PMID: 7172668.

Lauersen JB, Bertelsen DM, Andersen LB. The effectiveness of exercise interventions to prevent sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Sports Med. 2014 Jun;48(11):871-7. doi: 10.1136/bjsports-2013-092538. Epub 2013 Oct 7. PMID: 24100287.

Meerman R, Brown AJ. When somebody loses weight, where does the fat go? BMJ. 2014 Dec 16;349:g7257. doi: 10.1136/bmj.g7257. Erratum in: BMJ. 2014;349:g7782. PMID: 25516540.

Nilsson A, Björnson E, Flockhart M, Larsen FJ, Nielsen J. Complex I is bypassed during high intensity exercise. Nat Commun. 2019 Nov 7;10(1):5072. doi: 10.1038/s41467-019-12934-8. PMID: 31699973; PMCID: PMC6838197.

Hyldahl RD, Evans A, Kwon S, Ridge ST, Robinson E, Hopkins JT, Seeley MK. Running decreases knee intra-articular cytokine and cartilage oligomeric matrix concentrations: a pilot study. Eur J Appl Physiol. 2016 Dec;116(11-12):2305-2314. doi: 10.1007/s00421-016-3474-z. Epub 2016 Oct 3. PMID: 27699484.

The post Du måste gå 10 000 steg varje dag och 6 andra hälsomyter appeared first on Artiklar från Sveriges bästa skribenter – allt i en app | Gazzine.

Annonsval
Annonsval

Mer från Gazzine

image beaconimage beaconimage beacon