Laglösa surrogatmammor i Georgien

Att skaffa barn via surrogatmamma kan vara det sista alternativet för många barnlösa par. Georgien har blivit allt mer populärt efter att Indien förbjudit internationella surrogatförmedlingar. I Georgien är branschen helt oreglerad, då något går fel har kvinnan som bär barnet inga rättigheter.

Text: Maria Rodikova/Foto: Kajsa Kax

Taminas ögon fylls av tårar då hon berättar om förlossningen.

– Jag kände en intensiv kärlek till barnet då det kom ut. Det var hemskt att lämna ifrån sig det, hemskt, säger hon och skakar på huvudet.

Egentligen hade hon inte lov att se barnet då det fötts men hon hann få en glimt av pojken innan de bar iväg honom till det väntande svenska paret. Ett helt år efteråt led hon av depression och fick inget stöd av agenturen som anlitat henne.

Vi träffar Tamina hos Anti Violence Network (AVN) i Tbilisi i Georgien, en organisation som arbetar med kvinnor som utsatts för våld i hemmet. De upptäckte att allt fler kvinnor på deras skyddade boenden hade börjat anlitas av agenturer som förmedlar surrogatmammor till barnlösa par i väst.

– Det finns ingen lagstiftning i Georgien kring den här verksamheten, berättar Nato Shavlakadze på AVN. Det är oftast fattiga kvinnor som anlitas som surrogatmödrar och de har inget som helst skydd.

Dolde graviditeterna

Tamina berättade aldrig för sin närmaste familj om de två gånger hon varit surrogatmamma. Inte ens för sin 15-årige son som hon dolde graviditeterna för genom att bära stora kläder. Hon är frånskild och var i stort behov av pengarna för att kunna köpa en lägenhet. Bägge gångerna var hon rädd att något skulle gå fel, men försökte vara optimistisk.

– Barnet var som en del av min kropp under nio månader. Även om det var svårt att skiljas åt vill jag inte ha kontakt i framtiden, då skulle allt rivas upp på nytt.

Tamina kommer inte att bli surrogatmamma igen. Nu har hon kunnat köpa en lägenhet och har ett jobb som lärare. Men hon tycker att det är mycket som borde ändras för att skydda surrogatmammorna.

– Vem tar ansvar om barnet, eller mamman, dör?

© Tillhandahålls av Gazzine Tamina har inte vågat berätta för sina närmaste, inte ens för sin son, att hon varit surrogatmamma två gånger. Stigmatiseringen är för stor.

Reklamen lockade

Georgien blir allt mer populärt för barnlösa par. Svenska ambassaden bedömer att ett 30-tal svenska par per år kommer till landet för att skaffa barn via surrogatmamma. Nato Shavlakadze berättar att AVN har börjat fundera över hur en lagstiftning skulle kunna se ut.

– Det handlar om allt från hälsovård, rehabilitering och reglering kring sjukdom och funktionshinder till vad som gäller om något händer barnet eller surrogatmamman. Idag finns ingenting.

Magdalena har haft kontakt med AVN i många år. Hon flydde från sin våldsamma mamma redan som tioåring, levde på gatan, fick skydd i kyrkor och hos vänner. Som tonåring träffade hon en man och blev gravid, men barnet dog bara några dagar efter födelsen. De hade absolut ingenting och drog sig fram på ströjobb och tillfälliga boenden. Då deras andra barn fötts fick de ett litet rum men hade inget att möblera det med.

Det var då Magdalena såg reklam på nätet från en agentur för surrogatmödraskap. Hon tog kontakt och fick veta att hon skulle få 10 000 dollar för en graviditet. Magdalena berättar att hon inte ens läste allt som stod på kontraktet, hon hade bara ögon för pengasumman och skrev på.

–Första gången gick allt bra. Jag fick presenter av det israeliska paret. Men den andra gången, då jag var gravid med tvillingar, fick jag hög feber efter sju månader. Njurarna sviktade och det blev akut kejsarsnitt.

Fick ingen ersättning

Ett av barnen var redan dött vid förlossningen och det andra fördes med ambulansflyg till Israel. Där dog det efter några dagar. Det var först då Magdalena insåg att hon inte skulle få någon ersättning. Föräldrarna ville inte betala trots att ett av barnen levde vid ankomsten till Israel. Agenturen vill inte betala Magdalena förrän den i sin tur fått betalt av föräldrarna.

– Jag har gjort mitt jobb. Var ligger ansvaret? säger Magdalena som har anlitat en advokat och pantsatt sin lägenhet hon köpt för pengarna efter den första lyckade graviditeten. Nu riskerar hon att förlora allt. Men hon vill få sin rätt.

– Jag vill inte vara någons marionett och de ska inte kunna tysta mig bara för att jag är fattig.

Fotnot: Tamina och Magdalena heter egentligen något annat.

© Tillhandahålls av Gazzine Magdalena fick aldrig betalt för de tvillingar hon bar i nio månader. Nu har hon pantsatt sin lägenhet för att ha råd med advokat. © Tillhandahålls av Gazzine Anti Violence Network i Georgien får stöd av bl a Sida via Kvinna till kvinna för sitt arbete mot våld mot kvinnor. På sina skyddade boenden möter de allt fler kvinnor varit surrogatmödrar. © Tillhandahålls av Gazzine I ett nytt boende i Tbilisis utkant finns det plats för 25 kvinnor och barn. Det är alltid fullt. © Tillhandahålls av Gazzine Kvinnorna och barnen bor i några månader i det skyddade boendet och får hjälp med att hitta egen bostad och ett arbete. © Tillhandahålls av Gazzine Nu ska boendet bygga ett växthus och ge kvinnorna en möjlighet att arbeta med ekologisk catering © Tillhandahålls av Gazzine Chatuna, 36 år, fick plats på boendet för sig och sin 6-åriga dotter för ett par månader sedan. – Här gör de allt för att vi ska kunna gå vidare och få ett arbete. © Tillhandahålls av Gazzine – Jag har överlevt och är så glad att min dotter nu fått ett lugn och kan gå i skolan, leka och träffa andra barn, berättar Chatuna. Barn som kommer hit vill inte träffa sina pappor mer. Här får de bra stöd för att bearbeta det de varit med om.

———————————————–

Fakta:

I Sverige är surrogatmödraskap inte tillåtet. Det är alltid den som föder barnet som anses som barnets mor. Därför måste den kvinna som vill bli mor genom ett surrogatarrangemang adoptera barnet, även om det är hennes egna ägg som använts vid befruktningen. Faderskapet fastställs biologiskt genom dna-prov.

I en statlig utredning* från 2016 ser man ingen anledning att tillåta surrogatmödraskap, inte ens på altruistisk grund eftersom efterfrågan är så stor att utlandsarrangemangen ändå troligtvis inte skulle minska. Utredningen menar, i linje med bland annat en resolution från Europaparlamentet, att kommersiellt surrogatmödraskap innebär ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ och därför inte är etiskt försvarbart.

SOU 2016:11 Om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

The post Laglösa surrogatmammor i Georgien appeared first on Artiklar från Sveriges bästa skribenter – allt i en app | Gazzine.