Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Låt oss plastbanta!

Logotyp för Icakuriren Icakuriren 6 dagar sedan Anna Wahlgren
I förpackningsbranschen står frågan om plast högt på dagordningen. Foto: Getty images © Icakuriren I förpackningsbranschen står frågan om plast högt på dagordningen. Foto: Getty images

HÅLLBART Steg för steg överger vi våra slit- och-slängvanor. Nästa år förbjuds plastprodukter för engångsbruk inom EU, men redan nu ställer de svenska företagen om.

Vi har gjort oss mer och mer beroende av plast. Plastförbrukningen i Sverige har ökat 20 gånger de senaste 50 åren. 

– Vi har byggt upp vårt leverne runt plast. Plast är visserligen ett viktigt material, och som samhället ser ut skulle vi inte kunna leva utan plast. Men nu har vi kommit till en punkt då vi alla – både företag och privatpersoner – behöver minska vår plastanvändning, säger Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef på samhällsavdelningen vid ­Naturvårdsverket. 

Totalt sett produceras det i världen ungefär 300 miljoner ton plast per år, och 40 procent av den plasten används till engångsartiklar som exempelvis matförpackningar, sugrör och plastpåsar. 

Det här är en ohållbar ekvation och därför tar EU nu krafttag mot plasten. Nästa år säger EU farväl till engångsprodukter i plast. Europaparlamentet godkände nämligen i mars förra året en ny lag som förbjuder plastprodukter för engångsbruk i EU från och med 2021. Det gäller bland annat tallrikar, bestick, bomullspinnar och snabbmatsförpackningar. 

© Tillhandahålls av Icakuriren

Coop är ett av företagen vars mål är att fasa ut tunna engångsplastpåsar 2020. Foto: Getty images

Svenska företag fasar ut

Också på ett globalt plan diskuteras hur plasten kraftigt ska kunna minska. I somras samlades världen till ett fem dagar långt FN-möte i Kenyas huvudstad Nairobi. Över 4 700 delegater från 170 länder kom överens om en "signifikant minskning" av användningen av plast till 2030. Avtalet, som inte är bindande, innebär att engångsartiklar såsom plastpåsar, muggar och bestick kommer att fasas ut. 

Också på förpackningsbranschens stora Stockholmsmässa i höstas stod plasten högt på dagordningen. Svenska företag har redan börjat anpassa sig ­efter de nya direktiven. Exempelvis är Coops mål att fasa ut de tunna frukt- och gröntpåsarna under våren 2020. De nya pappåsarna kan återvinnas och är dessutom starkare och bättre lämpade för tyngre frukter och grönsaker som potatis och lök. Åtgärden gör att Coop minskar plastförbrukningen med cirka 300 ton per år.

– Den bästa påsen är den som används många gånger. Jag är glad och stolt över att vi nu kan erbjuda våra kunder en mer robust påse med dubbel hållbarhetsnytta eftersom den går att återanvända som matavfallspåse, säger Charlotta Szczepanowski, chef för hållbarhet och kvalitet på Coop.

Andra företag går ännu längre och försöker göra något konkret av det stora plastavfallet från haven. Ett exempel är gardinföretaget Luxaflex, som tillverkar gardintyger och rullgardiner framtagna av återvunnen plast, samlad från stränder och kustsamhällen världen över i en kollektion som lämpligt nog fått namnet Sea. Merparten av plasten har samlats vid stillahavskusten i Centralamerika. 

Och den 24-åriga brittiska ingenjören Lucy Hughes förvandlar fiskavfall till nedbrytbar bioplast. Lucy Hughes menar att det är obegripligt att vi idag använder ett så hållbart material som plast för produkter med livscykler på mindre än en dag. Hennes egen produkt har stor potential att bli ett hållbart plastsubstitut nu när plasten ska fasas ut. 

© Tillhandahålls av Icakuriren

Lucy Hughes har uppfunnit en bioplast som skapats av fiskavfall, ett bra exempel på s.k. "Upcycling". Foto: Getty images

Skapar plast av fiskavfall

Lucy Hughes har lyckats ta fram en bioplast bestående av fiskavfall som annars slängs, för att skapa ett hållbart alternativ till engångsplasten. Materialet som kallas Marinatex kräver väldigt lite resurser: det räcker med fiskavfall från en torsk för att kunna tillverka 1 400 påsar av Marinatex. Materialet bryts ner efter ­ungefär en månad och läcker inte ut några gifter. 

Också på ett privat plan finns det mycket att göra för att minska sin plastkonsumtion. Många av oss skulle behöva plastbanta. Miljöorganisationen Greenpeace är dock tydlig med att det är hos företagen och politikerna som ansvaret ligger, och det är på ett samhälleligt plan som de stora förändringarna kan och måste ske. Rosanna Endre är ansvarig för konsumtionsrelaterade frågor på Greenpeace. Hon säger: 

– Det är viktigt att vi alla försöker göra skillnad, men vi som individer kan inte lösa det här problemet enbart genom att panta plastflaskor, sortera avfall och samla plast i naturen. Om vi ska lösa plastkrisen måste de stora företagen och politikerna ta sitt ansvar, minska produktionen av onödig plast och bli en del av lösningen. 

Plast – ett stort miljöhot

  • 80 procent av det marina skräpet i våra vatten utgörs av plast, enligt EU-kommissionen.
  • Årligen läcker åtta miljoner ton plastavfall ut i naturen och världshaven, vilket som mikroplaster och spöknät ger stora skador på marina arter.
  • År 2050 tros nio av tio sjöfåglar ha ätit plast. 
  • 2016 producerade planetens befolkning på över sju miljarder människor över 320 miljoner ton plast. På 1950-talet producerade världens befolkning, då 2,5 miljarder människor, 1,5 ton plast.
  • Majoriteten av världens bioplast och komposterbara plast är inte anpassad för dagens avfallshanteringssystem. 

Annonsval
Annonsval

Mer från Icakuriren

image beaconimage beaconimage beacon