Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Efter ”Döstädning – ingen sorglig historia” : Nu följer hon upp succén med ny bok

Logotyp för Icakuriren Icakuriren 2022-05-17 Lisbeth Lundahl

För fem år sedan lanserade hon begreppet döstädning som fick spridning långt utanför Sveriges gränser. Nu kommer Margareta Magnusson med sin andra bok som handlar om konsten att åldras med klokhet och gott humör.

Margareta Magnusson rör sig lätt och smidigt runt i sin lägenhet i Stockholm. Men hon föredrar att ha rollatorn med som stöd.

– Den är underbar, jag lastar allt på den. Och det är ett av mina viktigaste råd: Se till att inte ramla, säger hon med eftertryck.

– Om man känner sig det minsta yr eller ostadig så bör man börja med rollator, helst lite innan man tycker att man behöver den.

För ramlade gjorde hon själv vårvintern 2020. Plötsligt bara låg hon där på golvet med brutet bäckenben. Hon klarade sig inte själv den första tiden efteråt men att ha hemtjänst var riskabelt, då under pandemins första dramatiska veckor. Hon hittade ett privat vårdhem som kändes säkrare.

Margareta Magnusson

Ålder 87 år.

Bor I Stockholm.

Gör Konstnär och författare.

Familj Fem barn mellan 64 och 53 år. Sju barnbarn.

Läser Margaretas bokhylla är nedsorterad till de absoluta favoriterna, exempelvis Somerset Maugham, Gabriel Garcia Marquez, Tove Jansson, David Sedaris och Kristina Lugn. ”Dem läser jag om en femte, sjätte eller sjunde gång. De är som gamla vänner.”

Aktuell Med nya boken ”Levnadsråd från någon som troligtvis kommer dö före dig”, Albert Bonniers förlag.

– Jag var så glad att jag fick plats där. De fick igång mig direkt med sjukgymnastik. Fast billigt var det inte så det var ju tur att jag hade lite pengar från min första bok.

Vid 82 års ålder kom hon till synes från ingenstans och gjorde omtalad bokdebut med "Döstädning – ingen sorglig historia". Den har sedan dess utkommit i 30 länder och ska nu bli tv-serie i USA, producerad av den kända komikern och skådespelaren Amy Poehler. 

Att döstäda handlar om att göra sig av med grejor medan man ännu orkar, för att inte lasta över ett drygt beting på sina arvingar. Men enligt Margareta är det också en terapeutisk process som kan göra dig mindre rädd för döden och hjälpa dig att släppa in nya tankar och hitta nya sätt att betrakta det liv du levt. 

 

Döstädning på export

Begreppet döstäda lanserades på engelska som "the gentle art of Swedish deathcleaning" och spreds över världen. Det slog an en ton inte minst i USA där många lever med akut prylöversvämning. Där hamnade boken på New York Times bestsellerlista. Sedan dess har Margaretas amerikanska förlag efterfrågat mer av hennes penna, men som pensionär låter hon sig inte stressas. Dessutom kom det som sagt en fallolycka med konvalescens emellan. 

Men nu släpps Margareta Magnussons andra bok, "Levnadsråd från någon som troligen kommer dö före dig". Den är ett mellanting mellan memoar och självhjälpsbok för äldre. Boken innehåller "upptäckter jag gjort om att bli väldigt gammal – vissa av upptäckterna var svåra att acceptera, men många har varit rätt underbara" skriver hon.

Det är ingen slump att döden förekommer i båda boktitlarna. Margareta Magnusson vill gärna avdramatisera den.

– Det är ju det enda vi säkert vet kommer att hända oss alla så det finns ingen anledning att vara så teatralisk, säger hon nyktert och jag får en snabb flashback till många biografier jag läst, främst av så kallade stora män, där de ältar det oerhörda i att de ju ska dö.

– Jag har fått frågan om jag alltid är sådär krass. Och jag tycker att man måste vara det ibland. Det blir ju lättare att leva om man inte har för mycket grejor och kan se nyktert på döden.

Margareta Magnussons bok är varken deppig eller gravallvarlig. Hon firar livet och är tacksam över hur bra det blev. Hon kan dessutom skriva om döden med viss auktoritet eftersom hon faktiskt – som hon själv beskriver det – varit där på ett hastigt besök.

–  Det gick så fort att jag inte ens hann märka något.

Ironiskt nog räddades hon till livet just av sin inrotade vana att hålla ordning.

– Jag var på besök hos en väninna i Göteborg när jag en kväll plötsligt kände mig kraftlös, gick hastigt till sängs och bara slocknade. När min väninna senare passerade mitt rum och såg att jag inte vikt ihop mina kläder lika ordentligt som jag brukar, förstod hon att något var på tok. 

 

Efter döden – ingenting

Det blev ambulans till sjukhuset där Margareta så småningom vaknade igen och hälsades välkommen tillbaka av en vänlig intensivsjukvårdare. En klaff i hjärtat hade brustit men kunde lagas med kirurgi.

© Tillhandahålls av Icakuriren

Margareta trivs i sin tvåa i stan.

 – Många har frågat om jag såg det där ljuset i tunneln eller hörde änglar men nej, det var bara som om någon tryckt på av- och på-knappen, säger hon och tycker att detta bekräftar vad hon alltid trott. Efter döden väntar – ingenting. 

Rätt skönt, om du frågar Margareta.

Hon är född 1934 och tillhör en generation som värdesätter ett städat hem och andra husliga dygder. Rationell tvingades hon bli när hon och hennes man Lars fick fem barn i rask följd och dessutom flyttade runt i världen på grund av hans arbete.

– Jag har flyttat 17 gånger, konstaterar Margareta som har bott i både USA, Singapore och Hongkong. Då kan man inte släpa runt ett gigantiskt bohag. Vid en av flyttarna fick barnen välja summa en leksak vardera att ta med sig. 

Stabiliteten i Margaretas liv har inte utgjorts av en plats, ett hem eller hopsamlade ägodelar utan snarare av familjen och dess gemensamma intressen, däribland segling. De har seglat alla sju tillsammans på såväl Västkusten som i Sydkinesiska sjön.

 

Flera utställningar

Samtidigt som hon skötte hem och familj har hon också varit konstnär och haft utställningar i Sverige och utomlands. Hon målar fortfarande. Jag ser mig runt i hennes tvårummare och undrar hur hon får plats med det. Margareta visar en vrå av köket där hon kan ställa upp staffliet.

– Då får jag ljus från fönstret och så har jag en spotlight bakom mikrovågsugnen, säger kvinnan som får saker att fungera.

 

Kollar digitalt

När Lars gick bort sålde hon deras hus på Orust och flyttade till Stockholm för ett annat liv med storstadens kulturella stimulans. Nu, sedan hon ramlat, är det svårare att flänga runt på stan men hon kan delvis kompensera det genom att se utställningar digitalt. Margareta är händig med datorn och beklagar de äldre som skyggar för it-tekniken.

– De tycker de klarar sig lika bra utan dator men det gör de visst inte! Jag har bekanta som ringer stup i kvarten och vill ha reda på telefonnummer och adresser och fan och hans gamla tant. De hamnar ju utanför, konstaterar Margareta och lovordar SeniorNet, en nationell förening för att höja it-kompetensen bland äldre. Ett annat av råden i hennes bok är således att våga bejaka det nya.

Själv bejakade hon en komplett ny karriär efter 80. När jag försöker gräva lite i hur det gick till när hon blev bestsellerförfattare anar jag ett visst nätverkande av hennes dotter, Jane Magnusson, känd filmare som gjort uppmärksammade dokumentärer. 

– För några år sedan åt Jane lunch i New York med en kamrat. Han bekymrade sig för sina åldrade föräldrar och för deras enorma mängder saker som han skulle bli tvungen att ta rätt på.

– Då svarade Jane att det behövde hon själv inte oroa sig för, för hennes mamma städade jämt, berättar Margareta muntert.

 

"Det är ju kul"

En bokidé var född, Margareta satte sig vid datorn och började skriva och var plötsligt internationellt omtalad. 

– Det är ju kul. Men du vet, jag är ju gammal som gatan så jag bryr mig inte så mycket om den där uppmärksamheten.

© Tillhandahålls av Icakuriren

Själv bejakade hon en komplett ny karriär efter 80. När jag försöker gräva lite i hur det gick till när hon blev bestsellerförfattare anar jag ett visst nätverkande av hennes dotter, Jane Magnusson, känd filmare som gjort uppmärksammade dokumentärer. 

– För några år sedan åt Jane lunch i New York med en kamrat. Han bekymrade sig för sina åldrade föräldrar och för deras enorma mängder saker som han skulle bli tvungen att ta rätt på.

– Då svarade Jane att det behövde hon själv inte oroa sig för, för hennes mamma städade jämt, berättar Margareta muntert.

 

"Det är ju kul"

En bokidé var född, Margareta satte sig vid datorn och började skriva och var plötsligt internationellt omtalad. 

– Det är ju kul. Men du vet, jag är ju gammal som gatan så jag bryr mig inte så mycket om den där uppmärksamheten.

Annonsval
Annonsval

Mer från Icakuriren

image beaconimage beaconimage beacon