Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Ljusare moln ska skydda korallerna

Logotyp för TT NyhetsbyrånTT Nyhetsbyrån 3 dagar sedan TT
Ljusare moln ska skydda korallerna. © Foto: TT Ljusare moln ska skydda korallerna.

Med hjälp av en vattenkanon har australiska forskare för första gången i världen testat utrustning som kan göra moln ljusare.

Målet är att minska solskenet över Stora barriärrevet, och därmed kyla ner havet så pass mycket att korallreven kan överleva.

Efter massblekningen vid Stora barriärrevet utanför Australiens östkust 2016, samlades forskare för att ta fram planer för hur revet skulle kunna räddas.

- Vi tittade på olika tekniska lösningar. Det byggde på grundkonceptet att om vi kan skicka människan till månen, så borde vi kunna stoppa några koraller från att blekna vid vår egen tröskel, säger Daniel Harrison vid Southern Cross University i New South Wales, som lett studien.

En tidig idé var att pumpa kallvatten över revet. Men det visade sig vara alltför energikrävande.

- Det andra vi tittade på var att göra moln ljusare, vilket visade sig innebära det motsatta. Du behöver bara lite energi för att reflektera bort mycket energi från solen över ett stort område, säger han.

När ett moln bildas behövs små kristallpartiklar av nanostorlek för fukten att samlas kring. Men luften över havet är ofta väldigt ren, med få sådana aerosolpartiklar. Det gör att fukten - även om dess mängd är samma som över land - är samlad i större droppar. De reflekterar mindre solljus tillbaka ut ur atmosfären.

- Idén bakom molnuppljusning är att om du kan förse molnen med fler av de kondenserande partiklarna, så består molnen av fler droppar som reflekterar mer solljus upp i rymden.

Över oceanerna samlas fukten i molnen normalt kring svavelbaserade partiklar, som bildats av plankton och koraller, eller salt. Havsvindarna vispar upp vattendroppar som dunstar och lämnar kvar saltet. Genom att pumpa upp havsvatten, filtrera det och tillsätta högtrycksluft i en snökanonsliknande maskin så delas vattnet upp i oerhört små droppar och förångas. Kvar finns saltkristaller i nanostorlek, som tas upp i atmosfären där molnen bildas. Där tar kristallerna snabbt upp fukt och växer omkring 500 000 gånger i storlek och blir till droppar.

- Det är därför du kan få så stor effekt med så liten mängd energi, säger Harrison.

Tekniken testades utanför Townsville vid Stora barriärrevet i slutet av mars.

- Revet var fruktansvärt blekt runt omkring oss. Ungefär en tredjedel av korallerna var redan döda från tidigare massblekning, medan runt hälften av de som var kvar verkade blekna medan vi var där.

Coronapandemin har ställt till det för forskarna, och forskargruppen blev betydligt mindre till följd av restriktionerna. De fick också köra bil de 2 500 kilometerna, och campa längs vägen för att undvika kontakt med andra.

Vattenkanonen, som fanns ombord på ett fartyg, är ungefär en tiondel av en fullskalig maskin. Den dimliknande vätskan som syns är mer av en biprodukt, de droppar som svävar upp i atmosfären - vilket är den övervägande majoriteten - syns inte.

- Vi gör 100 biljoner droppar per sekund av 20 milliliter vatten, säger Harrison.

Testet handlade för det första om att undersöka i fall det gick att skapa de nanostora saltpartiklarna på detta sätt, och för det andra ta reda på om dessa aerosoler sedan togs upp av molnen. Med instrument fästa vid en drönare på olika höjder kunde forskarna tydligt se hur partiklarna blandades med luften.

- Vi ville bevisa att det var möjligt, vilket jag tycker att vi lyckades med.

En större maskin ska testas nästa år, och sommaren därpå minst en fullskalig maskin. En fullskalig maskin kan antagligen kyla ned ett område på omkring 400 kvadratkilometer. Men för att ha en tillräckligt ihållande kyleffekt på havet, så att korallblekningen minskar, måste minst en fjärdedel av revet omfattas. Det skulle kräva omkring 200 fullskaliga stationer. De kan förutom på forskningsfartyg ställas upp på öar, pråmar eller på turistbåtar i området. Trots omfattningen kommer det inte att synas någon större skillnad för den som blickar upp i luften. De ljusare molnen reflekterar bara bort omkring sex procent av solljuset.

Om Parismålet möts, så visar beräkningsmodeller att havet antagligen bara behöver kylas 0,3-0,5 grader för att undvika massblekning. Lyckas man kyla ned det ännu mer kan korallrevet till och med att växa till sig.

- Men om vi å andra sidan inte når Parismålet, så kommer den maximala effekten av havsmolnsblekning inte att räcka till mer än att revet överlever några decennier längre. Det är meningslöst, om vi inte minskar utsläppen globalt, säger Daniel Harrison.

Annonsval
Annonsval

MICROSOFT STORE

image beaconimage beaconimage beacon