Du använder en äldre webbläsarversion. Använd en version som stöds för bästa MSN-upplevelse.

Snabbtåg från Etiopien till Djibouti – på räls över Afrikas horn

Logotyp för Vagabond Vagabond 2021-05-03 Marcus Westberg
Ta dig mellan Etiopiens huvudstad Addis Abeba och huvudstaden med samma namn som landet, Djibouti. Foto: Marcus Westberg. © Vagabond Ta dig mellan Etiopiens huvudstad Addis Abeba och huvudstaden med samma namn som landet, Djibouti. Foto: Marcus Westberg.

En ny tåglinje mellan Etiopiens huvudstad Addis Abeba och det mindre besökta landet Djibouti vid Indiska oceanens kust erbjuder resenärer att uppleva en okänd del av Afrika. Vagabonds Marcus Westberg klev ombord.

"Think twice before you purchase tickets", står det på en upptejpad skylt intill biljettluckan. "Om du insisterar på att ta tåget", fortsätter den uppmuntrande texten, "kommer situationer som försenar eller stoppar tåget att inträffa. Vi ber om ursäkt för er besvärliga resa."

Detta något illavarslande meddelande står i viss kontrast till den nybyggda och rent ut sagt glänsande tågstationen drygt en mil utanför Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Jag och resekompanjonen Henry är på väg till Djibouti, men då vi vill besöka staden Harar i östra Etiopien har vi valt att ta tåget istället för att flyga. 

Tågstationen och de rosa biljetterna må påminna om Kina, som finansierat hela projektet, men den timslånga kön för att få allt bagage minutiöst kontrollerat för hand, trots att det redan röntgats, är en betryggande påminnelse om var vi befinner oss!

© Tillhandahålls av Vagabond

Addis Abebas sprillans nya tågstation. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Tågets konduktörer är kinesiska. Foto: Marcus Westberg.

Sist jag reste med tåg i Afrika var jag i Mada­gaskar. Det tåget var åtta timmar försenat, och väl ombord var det precis så kaotiskt som jag föreställt mig – och, får jag väl erkänna, hoppats på. Trots att jag bokat plats i första klass hade jag snart främmande barn i knät och på golvet framför mig, då vagnen snart hade mer än dubbelt så många passagerare som säten. Alla delade mat och musik, dörrar och fönster gick att öppna under färdens gång, och känslan var överlag så långt från ett svenskt expresståg som man kan komma.

Så var säkert fallet med den gamla franska järnvägen mellan Addis Abeba och Djibouti, huvudstad i landet med samma namn. Men nu är det andra tider, och tåget – precis som järnvägen och alla nya stationer finansierat av Kina – avgår till och med några minuter före angiven tid. Det är luftkonditionerat och sterilt; kanske inte den exotiska upplevelse många turister hoppas på, men säkert uppskattat av den pendlande lokalbefolkningen. Den 740 km långa resan kan nu göras på 13 timmar istället för mer än det dubbla.

© Tillhandahålls av Vagabond

De flesta passagerare på tåget pendlar mellan Addis Abeba och Dire Dawa, två av Etiopiens viktigaste städer. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Kompisar på väg till Dire Dawa. Foto: Marcus Westberg.

Det dröjer inte länge innan tågstationens beklagande varningsskylt gör sig påmind. Tåget stannar, och förblir stillastående i nästan en timme. Inga av de andra passagerarna verkar särskilt förvånade, men efter en stund frågar jag en förbipasserande etiopisk tågvärdinna.

– Inga problem, svarar hon leende. Ett litet tekniskt problem bara. Men vi har tekniker på tåget, de jobbar på det nu. 

Det visar sig vara en tragikomisk försköning, för när jag ställer samma fråga till den kinesiske konduktören berättar han med en axelryckning att vi kört på en ko, och att det tekniska problemet alltså handlade om att avlägsna resterna av djuret från lok och räls.

Klockan 15.27, åtta minuter tidigt, rullar tåget in på ännu en nybyggd tågstation. Dire Dawa, som grundades i början av 1900-talet i samband med att den första järnvägen mellan Addis Abeba och Djibouti lades, ligger lite mer än halvvägs till slutdestinationen, och härifrån är det bara en timmes bilfärd till Harar. 

© Tillhandahålls av Vagabond

Den nybyggda tågstationen i Dire Dawa. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Trångt men fint i Harars gränder. Foto: Marcus Westberg.

Då de nya snabbtågen går varannan dag har vi 48 timmar på oss att utforska detta världsarv, vars historia sträcker sig åtminstone 1 500 år tillbaks i tiden. Bland innerstadens labyrintliknande gränder och kullerstensgator besöker vi marknader och museer i sällskap av guiden Emaj. Här och var sitter äldre män i olika stadier av drogpåverkan; området kring Harar och Dire Dawa producerar kopiösa kvantiteter khat, en amfetaminliknande, narkotikaklassad växt som är enormt populär både i Etiopien och i stora delar av Mellanöstern.

Höjdpunkten, och det som gjort Harar mest omtalad bland utländska resenärer, är de så kallade hyenamännen. När mörkret fallit följer vi med Abdi Mohammed, som bär på en korg med köttrester, till stadens utkant. Efter några minuter får han sällskap av ett antal fläckiga hyenor, som han tilltalar med namn och matar med det medtagna köttet.

Även om detta har blivit en turistattraktion på senare år är det inte därför denna tradition existerar. De flesta etiopier är kristna, men Harar är ett muslimskt samhälle, och Emaj förklarar att hyenorna lockas in i staden nattetid för att endast de kan se och bekämpa de onda andar, djinner, som annars kan ställa till med oreda.

© Tillhandahålls av Vagabond

Nybakat bröd till salu. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Harars kryddmarknad. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Dekorationer i Harar. Foto: Marcus Westberg.

Åter på tågstationen får vi bekymmer med mitt bagage. En man som påstår sig vara etiopisk säkerhetspolis insisterar hotfullt på att det är olagligt att ha med sig professionell kamerautrustning utan speciellt tillstånd, och pratar om både böter och fängelse. Men när han sedan undrar hur mycket kontanter vi har på oss i amerikanska dollar förstår vi med viss lättnad att det bara handlar om korruption, och efter ett samtal med den kinesiske stationschefen släpps vi med en ursäkt på tåget. 

Den här delen av tågresan får en helt annan karaktär då de flesta passagerarna från Addis Abeba stiger av i Dire Dawa precis som vi gjort två dagar tidigare. Med oss nu har vi framförallt djiboutier på väg hem. Allteftersom mörkret faller blir de unga männen mer och mer i gasen av all khat de tuggar, och när vi till slut anländer i Djibouti ser vagnen ut som en skog efter en orkan.

Man får inte ta med sig khat från tåget, så de enorma knippen vi antagit var någon form av importhandel visade sig vara enbart för den fem timmar långa tågresan.

© Tillhandahålls av Vagabond

Med en 40-gradig lufttemperatur, vassa kalkstensformationer och kokande vattenkällor är Lac Abbe så långt ifrån en behaglig boplats man kan komma – ändå finns det människor som bor här, och turister lockas hit från hela världen. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Dromedarer – öknens vanligaste transport. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Vackra vyer vid Lac Abbe. Foto: Marcus Westberg.

Tågresan slutar som den börjat, med en noggrann genomgång av passagerarnas bagage. Det enda som är märkbart annorlunda är att Djibouti till skillnad från Addis Abeba och Dire Dawa är muslimskt, så män och kvinnor får stå i varsin kö. Under den timme vi väntar på vår tur förbereder vi oss mentalt på de bekymmer min kamerautrustning eventuellt kan ställa till med, men det visar sig vara helt i onödan.

Det är främst droger gränspolisen letar efter, och uppenbarligen anser de att Henry och jag inte ser ut som typiska smugglare, så vi vinkas igenom utan att behöva öppna våra väskor. Här, i ett av Afrikas mest spektakulära men av turister minst besökta länder, avslutar vi ett äventyr och påbörjar nästa.

© Tillhandahålls av Vagabond

Afarfolket är en etnisk grupp som lever i delar av Etiopien, Djibouti och Eritrea. Den här kvinnan bor i närheten av Lac Abbe med sin familj och deras dromedarer, får och getter. Foto: Marcus Westberg.

Missa inte...

Dire Dawa och framförallt Harar är väl värda några dagars utforskning. Försök bo i en gegar, ett traditionellt hararihem, och se till att vara med på åtminstone en kaffeceremoni.

Harar har ett flertal färgsprakande marknader, och att se hyenorna nattetid är såklart en höjdpunkt.

Djibouti är ett litet men underskattat land som bjuder på ett flertal naturliga underverk, framförallt de två sjöarna Abbé och Assal. Den första med sina rauk-liknande kalkstensformationer, den andra Afrikas lägsta punkt och världens största saltförvar.

Du kan se båda sjöarna på en tvådagars-resa med Phoenix Tours. Det är också en av världens bästa platser för att dyka med valar.

© Tillhandahålls av Vagabond

Lac Assal – världens största saltreservoar, som ligger 155 meter under havsytan. Foto: Marcus Westberg.

© Tillhandahålls av Vagabond

Perfekt för ett flyt, men mindre trevligt om man får vatten i ögat. Foto: Marcus Westberg.

Boka tåget

Tåget kör hela sträckan mellan Addis Abeba, Etiopien, och Djiboutis huvudstad Djibouti. Mat ingår inte i resan. Mer information och detaljerade tidtabeller finns på seat61.com/ethiopia och edr.gov.et.

Obs! Innan du bokar

Se alltid till att kolla vad Utrikesdepartementet säger om läget i det aktuella landet innan du reser iväg. Etiopien har drabbats hårt av oroligheter senaste tiden så tidtabeller och avgångar kan ha ändrats sedan artikeln skrevs hösten 2020. 

Annonsval
Annonsval

Mer från Vagabond

image beaconimage beaconimage beacon